Vad pysslar Cesar Millan med?

18 Jan

När jag tog hand om Deus, den fotogeniska rottweilern längst upp på sidan kom han med en hel del problem. Han hade fötts i en missbrukares källare och spenderat sitt liv hos människor som absolut inte borde ha hund. Deus gjorde utfall mot allt möjligt och allra svårast var kopplade möten med andra hundar. Jag fick tipset om att se på ett avsnitt av Dog Whisperer som precis hade börjat gå på svensk TV. Även om jag redan från början motsatte mig hans metoder påverkade programmet mig. Jag fick dåligt självförtroende av allt prat om bristande ledarskap och negativa energier. När Cesar fick en hund vars problem liknade Deus att bli lugn i hundmöten tänkte jag att jag nog gjorde något fel som inte lyckades. Lyckligtvis fick jag bara dåligt självförtroende av programmet, jag tog aldrig efter hans metoder. Dog Whisperer har dock alltid fascinerat mig och det har stört mig att en människas ogrundade uttalanden kan få sånt genomslag. Det kändes därför som en självklarhet att jag skulle skriva mitt examensarbete om Cesar Millan.

Som en del av min utbildning till hundinstruktör ingick det att skriva ett specialarbete om valfritt, hundrelaterat ämne. Jag valde att skriva om Cesar Millan och syftet med arbetet var att klargöra exakt vad han gör och hur det påverkar hundarna. Vad finns det för relevans i hans tillämpning av dominans och ledarskap? Vilka är hans träningsmetoder och finns det effekter med träningen som inte ses vid sändningen men som kan visa sig senare? Vad finns det för alternativ till Cesars sätt att arbeta?

Trots att jag hade åsikter om Cesars metoder redan innan arbetet gick jag in i det med ett öppet sinne. Jag började med att se på hela första säsongen och till varje avsnitt följde jag ett protokoll där jag bland annat skrev ner vad Cesar gjorde, hur hundarna betedde sig, vad Cesar sa och hur ägarna reagerade. Därtill studerade jag samtliga klipp på hans sida och gick igenom ett par avsnitt som blivit särskilt omdiskuterade. Jag läste även hans bok Ledarskap med Cesar, plöjde igenom mängder av artiklar om honom och följde upp avsnitten jag sett i hans bok The ultimate episode guide som sammanfattar avsnitt för avsnitt (ibland med uppföljningsinfo). Arbetet slutade på tjugofem sidor och det är svårt att sammanfatta allting här på bloggen. Det blir inte rättvisande om jag tvingas välja vilken del av det jag ska skriva om, allt är så intressant och utan helheten riskerar jag att förmedla en skev bild.

Cesar Millan har gjort mycket gott för hundarnas situation. Han har fått mängder av amerikaner att börja motionera sina hundar och han har givit dödsdömda hundar en ny chans i livet. Han har fått människor att adoptera istället för att köpa valpar från uppfödare i en värld där hundratusentals hundar dödas varje år och han har försökt få folk att engagera sig i sina hundar. Tyvärr har han också bidragit till att ta hundträningen femtio år bakåt i tiden. Cesar Millan förespråkar ett sätt att se på och förhålla sig till hundar som inte har någon modern forskning som stöd. Den dominanshypotes han lutar sig emot har motbevisats av flera etologer som studerat vilda vargar, tama och förvildade hundar. Men det handlar inte bara om dominans, Cesar gör mer än att vilseleda sina tittare att de måste dominera sina fyrfota vänner för att få frid i huset. För folk som ser Dog Whisperer framstår det som att problem som hundarna dragits med i flera år går att lösa i ett koppelknyck och att vissa hundar bara blir lugna om de tvingas till underkastelse. Det här har en förödande effekt på helt vanliga relationer och på hundar med väldigt vanliga problembeteende eftersom människor är benägna att ta till sig saker de ser på TV. När deras hund skäller på andra hundar och de inte får någon annan vägledning än att rycka i kopplet eller lägga den på rygg så spelar det ingen roll att disclaimern säger ”Don’t try this at home”.

Min förhoppning är att debatten om Cesar Millans metoder blir sakligare och ärligare. Jag hoppas att alla som är intresserade av ämnet läser på om vad han faktiskt gör, hur det påverkar hundarna och därefter bestämmer sig om det är något de tycker är önskvärt. En bra början kan vara att läsa arbetet här.

Håller du inte med om något jag skrivit, eller har jag missat att ta upp något i sammanhanget? Jag har för avsikt att fortsätta granska den hundträning vi ser på TV men jag tar tacksamt emot tips från alla er där ute. Kommentera gärna och skriv vad ni tycker. Jag vill höra kommentarer från alla oavsett vad ni har för åsikt om Cesar!

Annonser

182 svar to “Vad pysslar Cesar Millan med?”

  1. cirkusberger 20 januari, 2011 den 12:14 #

    >Kanonbra skrivet!

  2. Ramona 20 januari, 2011 den 04:51 #

    >Jag måste nämna att jag blir störd av att du skriver att han använder gamla metoder med sin träning, här är en rad av vad du nämner ( Cesar Millan förespråkar ett sätt att se på och förhålla sig till hundar som inte har någon modern forskning som stöd.) Är du en som bara stödjer dig på vad som har forskats på mm, det finns saker som det har forskats på & som det påståtts att det inte var bra & sedan efter några år så är det en ny forskning som kommer & som har fått fram att det var inte så dåligt utan bra.Man får ej glömma att vi alla är av olika åsikter det är så människan är skapt, jag tycker att han har gjort ett bra jobb med att förmedla ex att man ska ta en hemlös hund, vad är det du vill ha fram ?? att han är dålig ? Nä sånt här dravel gör inte mig klokare, kom med nått konkret, nått som man vet poängen på.. Ramona..

    • Rasmus 3 juli, 2012 den 09:54 #

      Har du överhuvudtaget läst arbetet om Cesar? Där framgår det rätt tydligt vad jag menar med min kritik av vissa av hans metoder.

    • Nils 4 november, 2013 den 08:44 #

      Det är inte författarens fel att du inte förstår poängen i texten – och det gör inte texten till ”dravel”

  3. niclas 20 januari, 2011 den 05:05 #

    >tjena! cesar har gjort enormt mycke positivt för hundarna i usa (som du själv skriver)men det har blivit ett jävla kapitalism jippo, ska lusläsa ditt examens arbetet å återkomma med en ärlig synpunkt,har själv tagit över hundar av lite så kallat tuffare raser (pitbullar amstaffar m.m) å den ständiga kommentaren är. en sån hund måste man vara hård å dominant med, väldigt tröttsam attityd, för oftast är det tvärtom

  4. krille 20 januari, 2011 den 05:31 #

    >vissa av Cesars metoder måste jag nog ändå säga funkar även fast jag kanske inte direkt kan hålla med om allt han gör. vissa grejer är ju direkt kränkande för hundarna. personligen föredrar jag ömsesidig respekt mellan ägare och hund. och det uppnår man genom att vara konsekvent och lugn mot hunden. en glad hund innebär en glad ägare. bra skrivet och det skulle vara intressant om man fick ta del av ditt arbete tex via en pdf-länk .

  5. Malin 20 januari, 2011 den 09:37 #

    >@ Krille: Följ länken, som du hittar vid "En bra början kan vara att läsa arbetet HÄR"… MYCKET läsvärt!Kanonbra jobbat och verkligen superbra skrivet, Rasmus! Håller helt med dig! =)) You go!!

  6. Anonymous 20 januari, 2011 den 10:17 #

    >Måste vara nåt av de tråkigaste jag läst o ren avundsjuka,Han gör inte som vi så han måste göra fel!!!

  7. Sanity Assasin 21 januari, 2011 den 04:58 #

    >Mycket bra skrivet! Är otroligt trött på det ständiga samt förlegade tjatandet om 'dominans' i hundträningssammanhang.

  8. Erica 21 januari, 2011 den 06:04 #

    >Otroligt bra skrivet! Vetenskapligt, sakligt och baserat på forskning om hundars beteende. Detta borde alla som är intresserade av hundträning och hundars välmående läsa!

  9. Rasmus 21 januari, 2011 den 06:08 #

    >Ramona: Med gamla metoder menar jag metoder som bygger på en hundsyn som inte har något stöd i aktuell forskning. Förr i tiden trodde man att jorden var platt -det var den inte. För inte lika längesen trodde man att tikarna uppfostrade sina valpar genom att bita dem och att det fanns en rangordning bland vargar och hundar som byggde på att en ledare med tillrättavisningar höll flocken under kontroll. Detta är enligt etologer som studerat vargar och hundar en felaktig bild. Naturen fungerar inte så och om man då bygger sin "rehabilitering" på den bilden så har man ett förlegat sätt att jobba.Jag bygger min hundsyn och mina metoder på vetenskapliga studier och i de fall forskning saknas på mitt sunda förnuft. Det innebär att jag omvärderar min hundsyn när nya rön dyker upp. Det tycker jag är alla seriösa hundtränares ansvar för annars är man en oseriös skojare. Man kan ju inte stå och säga saker som inte stämmer.Vi är alla av olika åsikter det är jag fullt medveten om, därför har jag inte byggt mitt arbete på åsikter utan på vad Cesar gör och hur det inlärningspsykologiskt påverkar hundarna. Det är inte något jag tycker utan något som följer en väldigt tydlig och vedertagen modell. Jag tycker man ska ta ställning till Cesar först när man vet vad han gör, hur det påverkar hundarna, om det finns vetenskapliga belägg för det han gör och om det finns andra sätt som man tycker är bättre. Och som jag säger i arbetet: Cesar har gjort bra saker, men det är han inte ensam om. Mängder av hundtränare säger precis samma sak vad gäller adoption tex.Niclas: Mycket av det han gör fungerar absolut, men det är högst tillfälligt och med konsekvenser som jag inte ställer upp på och som jag tror få människor önskar sig.Anonym: Det är intressant att du tycker arbetet var det tråkigaste du läst med tanke på att det handlar om Cesar. Arbetet är ju i princip en förklarande variant av att se på serien, och den brukar ju de flesta tycka är rätt underhållande. Jag hade kunnat erkänna att det låtit som avundsjuka om jag sagt "Cesar är ful och äcklig och har ingen hjärna" och inte kommit med alternativ till hans metoder. Nu tycker jag att jag förklarat väldigt sakligt vad jag anser om hans metoder och vad jag tror är bättre sätt att jobba. Ödmjukhet heter det, testa nån dag!

  10. Jurist 21 januari, 2011 den 06:10 #

    >"Anonym" har uppenbarligen inte läst hundbeteendevetenskap. Och känner tydligen inte till djurskyddslagen heller.

  11. Maria Karlsson 21 januari, 2011 den 11:26 #

    >Bra initiativ och bra skrivet. Jag ser fram emot att läsa din uppsats och hoppas att den kommer vara en ögonöppnare för många.

  12. Rasmus 22 januari, 2011 den 04:57 #

    >Rättelse: Jag skrev ett par rader till Niclas i mitt svar här uppe men det var svar på Krilles kommentar. Kul att ni skriver!

  13. Jessica (med Maya) 23 januari, 2011 den 10:26 #

    >Jag har inte hunnit läsa hela uppsatsen (men ska absolut göra det vid tillfälle). På Aktiv Hund har CM inte så många fans men den här tråden kanske kan intressera dig?http://www.aktivhund.se/hundforum/viewtopic.php?f=64&t=21911&st=0&sk=t&sd=a&start=70Jag har inte läst hela och det är rätt tjafsigt emellanåt. Som det blir när saker baseras på tyckande snarare än sakklighet…Vill inte tipsa om ditt arbete utan ditt medgivande men du kanske själv vill lägga en länk där?Klick och gonatt!

  14. niclas 24 januari, 2011 den 07:33 #

    >nu har jag lusläst ditt examens arbete, vet inte var jag ska börja , men tycker att det är välskrivet och att du har bra alternativa arbetsmetoder å kommentarer.du skriver också in det du tycker är positivt(att han fått amerikanerna att motionera, adoptera m.m)en sak har man ju märkt, det finns 2 läger inom hundfolk. (minst) några som kör dom gamla beprövade metoderna. och dom oftast lite yngre , som gärna provar nya metoder. förhoppningsvis kommer det forskas å studeras en väldig massa mer om etologi och psykologi inom hund. och till slut kommer stackelkoppel elhalsband alpharullningar var ett minne blott. och kanske cesars tv jippo.det är många som tror att positiv förstärkning handlar om att bara springa runt å klicka hela tiden , men det är så mycke mer, med öppet sinne och lust att lära sig mer . kan man hitta arbets sätt i det man minst tror på.det har jag gjort.det blev inte mycke kritik. jag får väl hitta på att du hade fult typsnitt =)ps har du några bra böcker att tipsa om får du gärna slänga upp några till på bloggen

    • Natasja Ravenklint 3 juli, 2012 den 07:55 #

      Jag måste bara säga en sak. Träning med positiv förstärkning är väldigt beprövat och absolut inte något nytt. Det må vara hänt att det är nytt för den vanlige hundägaren, men redan 1943 kom det verkliga startskottet för klickerträning (kallades inte klickerträning då, men det var exakt samma sak) och ett företag grundades för att man insåg hur otroligt effektivt det var (Animal Behavior Enterprises). Så jag önskar verkligen att det blev känt att detta inte är något nytt, eftersom just det som är ”gammalt” verkar ha förtur… :-)

      • Lino 3 juli, 2012 den 02:18 #

        Tack för den.., visste inte att ”klicker träning” var så gammalt!
        Måste detta inte vara värdelöst då eftersom CM´s dominans och ledarskapstänk är värdelöst p.g.a att det inte är nytt? Gammalt eller nytt spelar väl föga roll.., det är väl hur något görs som är avgörande! Att den som som jobbar med en hund har det där lilla extra lugnt som krävs, och självförtroendet också givetvis;)

  15. Rasmus 25 januari, 2011 den 05:36 #

    >Jessica: Sprid gärna arbetet hejvilt. Hänvisa till bloggen bara så det blir lite liv i luckan!Niclas: Kul att du läst men alltså… typsnittet? Jag är för fan grafiker och valde det med omsorg ;)

  16. Nora 25 januari, 2011 den 10:49 #

    >Mycket bra text!Jag har själv en hund med hund/barnaggressionsproblem som precis tagit sina första stapplande steg mot förbättring. Inte via bestraffning, alfarullning osv utan med positiv förstärkning, lagom gränssättning, mycket motion och kärlek. Cesar verkar ju vara en trevlig kille liksom. Glad, trevlig och nästan sådär yoga/new-age-lugn. Kollade faktiskt för första gången på CM för ett tag sen (var nu för 3 månader sen, precis när hunden kom hit, hon är omplacerad). Hade aldrig sett det och tänkte jag kunde få hjälp. Och visst är det lätt att börja fundera – kanske borde jag testa detta. Som du säger, när man själv har en hund som man har sina problem med, så är det lätt att känna hopplöshet. Min hund gjorde ett utfall på en annan liten hund det första hon gjorde när hon kom hit när jag var dum nog att testa om det skulle funka. Sen den dagen går jag omkring med en stor skam i kroppen. Så tror jag många känner. Och så kommer andra hundägare och säger "Ja men dom kan väl få hälsa, min hund är sååå snäll och det gör inget om hon säger åt lite". Och visst, jag förstår också att hundaggression inte botas av att för alltid undvika andra hundar, men det är svårt. Det är också ett människoproblem – vad JAG gör för att undvika skammen. Hur kul är det att vara "dom som har den där arga hunden" som alla i kvarteret pratar om. När min hund nu förbättrat sig och faktiskt för första gången på 4 år lyckats göra några lyckade hundmöten med säkra, trygga hundar så känner jag den där stoltheten istället i min kropp – "HON GJORDE DET! DET GICK! YES!". Så många av våra känslor projiceras genom hundarna. Jag önskar att det fanns större förståelse för människorna med hundar med problem. Många sliter häcken av sig för att hunden ska få ett så bra liv som möjligt. De ger inte upp trots att alla andras hundar glatt leker med allt och alla andra. Många av dem är de bästa hund-ledarna jag träffat. Hursomhelst, det här blev långt. Ville bara säga att det var en jättebra text och du kommer nog bli en utmärkt instruktör!Bästa till dig.

  17. Rasmus 26 januari, 2011 den 01:42 #

    >Nora: Precis det du skriver känner jag igen så mycket. Träffar folk hela tiden som berättar samma sak och känner igen skammen från mitt eget hundliv. Det är så hemskt att folk ska gå runt och känna så, särskilt när informationen till vanliga hussar och mattar är så fruktansvärt dålig.Vet inte om det kanske är gamla nyheter för dig men vi jobbar mycket med just hundmötesproblematiken i Malmö nu. Vi har en förening som heter Malmö Hundkamrater som arrangerar hundpromenader för alla hundar som behöver hjälp att bli trygga med hundmöten. Det är kanske inte nåt unikt sätt att jobba men jag tycker det funkar väldigt bra! Läs lite mer på http://rplushundskola.blogspot.com/2010/12/jag-alskar-att-ha-fel.htmlOch kontakta mig gärna om du undrar nåt: rplushundskola@gmail.com Vore kul om fler drog igång liknande promenader där de bor!Lycka till med din hund, du verkar ju helt klart va på rätt spår!

  18. Maria Karlsson 30 januari, 2011 den 03:44 #

    >Hej Rasmus! Såg först nu att du skrivit i min blogg också, det är jag som har skrivit här tidigare, och mycket riktigt träffades vi som hastigast på ADC! Jag ser fram emot att följa ditt arbete i framtiden och hoppas att den kunskap som kommer fram mer och mer gör att majoriteten (alla?) hundprogram skrotas. Bra jobbat!Maria

  19. niclas 3 februari, 2011 den 07:25 #

    >om vi hund ägare slutar att bry oss om vad alla andra tycker om våra hundar. bara släpper den pressen att vi ska ha perfekta hundar som alltid uppför sig perfekt.så blir hundlivet väldigt mycke enklare, min egen mor på 66år som bor långt ute på landet. där tuffaste modet är lantmänna keps å stövlar. kan inte med att ta på sin hund ett regn/vinter täcke för hon tycker det är pinsamt. vilket gör att hon inte ger sin hund tillräckligt med motion och stimulans(lång päls smuts m.m ) vilket gör att han blir understimulerad och helt odräglig, sen skäms hon när hon får besök av vänner eller grannar, ringer mig å frågar om jag kan hjälpa henne, och säger .det är nog fel på min hund.helt otroligt,skit i vad andra tycker å njut av hunden istället. självklart ska man försöka träna bort dåliga beteenden hos hundarna , men inte för att man skäms över den.utan för att hunden ska kunna ha det bra.se det som en rolig utmaning, måste vara väldigt tråkigt att ha en hund som är så där perfekt,vad ska man göra med den då =)

  20. Anonymous 15 februari, 2011 den 09:43 #

    >Om ni tycker att Cesar Milan använder hårda metoder så tycker jag att ni ska göra ett studiebesök i jakt- vall och skyddshundsträning. DÄR kan vi börja prata om hårda och orättvisa metoder. Vi borde försöka göra nåt åt det som i många fall definitivt bryter mot svensk djurskyddslag. Cesars korrigeringar är en mild vårbris i jämförelse!

  21. Rasmus 17 februari, 2011 den 10:16 #

    >Anonym: Det ena utesluter knappast det andra, tvärtom. Genom att arbeta mot alla som utsätter djur för lidande, hot eller tvång och erbjuder ett alternativ som är byggt på positiv förstärkning och kommunikation så tror jag att man kommer närmare målet. Det finns ingen poäng i att försöka "mäta" vilket som är värst och välja det minst dåliga när det finns sätt som är trevliga för både hund och människa.

  22. Anonymous 13 mars, 2011 den 01:41 #

    Jag blir så glad när jag läser det här, förstår inte att han fått en sån genomslagskraft. Förödande för alla. Ni som använder er av Cesars metoder skulle jag inte vilja ha som föräldrar.
    Dominans, dummaste jag hört.

  23. Jenny 7 april, 2011 den 01:17 #

    Mycket intressant uppsats och ett roligt exarbete! Jag håller dock inte med dig i flertalet slutsatser.
    För det första: Det behövs utredas mer vad som är skillnaden mellan korrigering och positiv bestraffning. Om positiv bestraffning är: ”Att man lägger till något hunden inte vill ha för att beteende ska minska”, så tänker jag mig korrigering som: ”Att man ”stör” eller ”blockerar” hunden när den laddar upp inför ett oönskad beteende, t.ex. ett utfall”. Cesar korrigerar, men bestraffar inte, enligt hans egen vokabulär. Om du i stycket om Opie byter ut ordet ”bestaffning” (som förekommer 11 gånger i din text) mot ”korrigering”, så får texten en helt annan innebörd i mina ögon (och sådan lydelse som jag uppfattar Cesars metoder).
    För det andra: Dina egna slutsatser om resultaten, t.ex. att Nunu kommer sannolikt gå direkt till att bita, Kane kommer med sannolikhet fortfarande tycka golv är lika obehagliga och kommer inte gå på golv utan koppel och Josh kommer bli än svårare att trimma i framtiden och ha ännu mer bristande förtroende för människor, tycker jag är ogrundade. Vet du hur de hundarna är idag? Vad jag sett i olika uppföljningar så har det funkat bra. Nunu biter inte någon längre, Kane går glatt på glatta golv och Josh låter sig gärna trimmas. De tre hundarna verkar ha fått ett betydligt bättre liv efter Cesar, än vad de hade före Cesar. (Å andra sidan har jag själv inte frågat vederbörande direkt om det är sant utan gått på uppföljningsavsnitt på TV:n, så jag kan ju ha blivit lurad).
    För det tredje: Jag tror inte att metoderna orsakar skador som du hävdar: ”Cesars ”bett” är en påminnelse om att mycket värre saker kan hända”, ”En alfarullning kan ge psykiska skador för livet”, ”I takt med att hunden lär sig härda ut bestraffningen (korrigeringen) måste den bli hårdare och hårdare och fortsätta hela hundans liv”, ”Cesars behandling av Emily går ut på att bryta ned henne bit för bit” och ”Den här typen av träningsmetoder skapar en osäkerhet hos hundar och deras självförtroende tar stryk”. Jag är övertygad om att hundar klarar korrigeringarna jättebra utan att bli knäckta. Det kan gå väldigt hårt till i hundflockar också, och om hundarna hade blivit ”knäckta” av det hade arten gått under för länge sedan. Även en vanlig skogspromenad kan orsaka massa obehag, t.ex. fall, slag, grejer som fastnat i pälsen, höga ljud, kallt vatten, insektsbett, pinnar i tassarna, brutna klor osv. Hundar är härdiga och inte speciellt lättknäckta, anser jag.

    • Natasja Ravenklint 3 juli, 2012 den 08:01 #

      Kärt barn har många namn… När jag var liten hette det städare, sedan blev det lokalvårdare, och nu är det visst något med tekniker. Det är ändå samma sak det handlar om, oavsett vad man kallar det.

      Den inlärningspsykologiska termen för det som du kallar korrigering är positiv bestraffning, och man bör väl kalla saker vid dess rätta namn? Och inte ändra på ordet bara för att det skall låta trevligare?

      Är det rätt att använda hårda metoder bara för att hundar inte är lättknäckta? Jag tycker snarare att hundar är sorgligt lojala och låter sig behandlas väldigt illa. Dessvärre är det så, att när hundarna väl säger ifrån och har fått nog, ja, då avlivas de för att de är aggressiva och inte pålitliga.

  24. Jenny 7 april, 2011 den 01:18 #

    För det fjärde: Cesar har ingen akademisk utbildning och du menar att hans metoder är ogrundade. Jag håller inte med. Cesar kommer fårn ett land där hundar lever så ”naturligt” som det går. De vandrar omkring i löst sammanhållen gemenskap. I sådana länder (jag har varit på åtskilliga sådana platser)ser man ALDRIG några Nunu, Kane, Opie, Flirt, Ruby, Boomer eller Emily. Cesar har studerat normala balanserade hundar i 20 år och försöker efterlikna normala hundmetoder i konfliktsituationer i sin metod. Han lyckas mycket väl, tycker jag. Särskilt anmärkningsvärt är det att han kommit fram till en fungerande metod TROTS att han inte har någon utbildning. Allt är baserat på empiriska studier. Det tycker jag är en kvalitetsstämpel och stärker hans trovärdighet snarare än sänker den.
    Slutligen: Ja, Cesars metoder är något av ”quick-fix”. I en del fall går det säkert åt skogen också. Men när jag läser dina förslag på lösningar kan jag ser jag dem som extrema ”slow-fix” som innebär en väldans massa träningstid och därtill ger ett osäkert resultat. Läste om tjejen här ovan som fått till ett normalt hundmöte med sin hund efter 4 ÅR! Herregud! DET hade inte jag varit nöjd med! Om det ska ta ett halvt hundliv att komma ett litet steg på vägen, föredrar jag definitivt Cesars metoder.
    PS: Jag tycker faktiskt inte att hundarna i Cesars center eller klienterna i hemmen som fått ta del av Cesars metoder ser olyckliga och miserabla ut. Jag tycker de hade ett sjugånger värre liv före ”behandlingen”…..

    • Lino 26 juni, 2012 den 03:21 #

      Väl skrivet! Tyvärr glömmer hundälskare ofta att det är en hund de talar om. Man har inga problem att ”straffa” sina barn både med utskällning, utegångsförbud och även pisk i rumpan eller värre! Men när ens hund vill döda alla hundar den träffar, gör utfall mot folk, skäller som en galning vid minsta ljud, eller visar andra mindre trevliga beteenden.., då ska man smyga på tå och ta år på sig att förändra sin hund så den inte ”mår dåligt”! Riv av plåstret så slipper både hund och ägare lida i onödan! Jag har hjälpt hundar och hundägare just genom CM metoder och det funkar snabbt och effektivt. Och som Cesar säger, så lägger man ner kanske 20% jobb på hunden som oftast förstår direkt vilka beteendeförändringar man vill få fram. Resten av tiden får man lägga ner på hundägaren och dennes beteenden och framförallt sinnesstämning i olika vardagssituationer med sin hund!
      Jag trodde också att CM såg för bra ut för att vara sant på TV. Det var 5 år sedan. Jag började prova CM tänket på några vänners hundar som hade problem efter att läst på och studerat CM ett tag och såg samma resultat som på ”dog whisperer”. Ok svenska hundägare går åtminstone ut m sina hundar så de är inte lika frustrerade och understimulerade som i USA vilket kan ha hjälpt mig att lyckas så lätt med mina bekantas hundar. idag har jag hjälpt till att rehabilitera bort alla möjliga beteenden på över 30 hundar. Det är bevis nog att CM´s metoder och tänk fungerar. Jag öppnar snart företag där jag jobbar med hund och hundägare på ett CM inspirerat sätt och hoppas kunna hjälpa så många hundar och hundägare som möjligt. Det räcker inte med att titta på ett CM program och sedan efterapa hans metoder.
      Det är inte så viktigt vilka metoder man använder.., det är hur man som individ kan kontrollera sina känslor som är viktigast. Att hundar känner att man är tydlig, självsäker och framförallt lugn! Dessa tre saker kräver en person som aldrig blir rädd eller osäker inför någon hund eller situationer. Det krävs en person som ej blir arg och har stort tålamod. Tyvärr är det så med djur. Om inte vi bestämmer och har kontroll på situationer, så tar duret över i den mån att det tjänar på det eller får släppa ut frustration, rastlöshet, osäkerhet, överdriven vaktinstikt eller vad det nu kan vara för beteenden som har tagit över. Vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör att det ska behöva ta år att lösa hundaggression! Men men vi äro alla olika hur vi tolkar saker här i liver;))

      • rplushundskola 3 juli, 2012 den 01:10 #

        Tack Lino för din kommentar om Cesar.
        Jag vet inte om du menade din egen barnsyn eller allmänhetens syn på barnuppfostran men för egen del har jag iaf stora problem med utskällningar som uppfostringsmetod och barnaga är sedan 1966 olagligt i Sverige. Man får alltså inte slå sina barn och läser man djurskyddslagen så ser man snabbt att man inte får slå hundar heller. Jag vet inte riktigt vad du menar med att ”smyga på tå”, om det är att ta hänsyn till hunden så visst, det är jag helt övertygad om att man ska göra. Målet för mig är att hunden ska må bra, och att det oönskade beteendet ska förändras så fort som möjligt. Om man inte ser någon förändring på flera år gör man uppenbarligen något fel. Om beteendet dessutom blir värre gör man något väldigt fel och det är just det som händer med många hundar som bestraffas i träningen. Jag håller helt med dig om att det spelar stor roll hur vi är, hur vi kontrollerar våra känslor och beteenden i förhållanden till hunden. Det är självklarheter, men är det konkreta råd att ge till någon som söker hjälp? Var en bättre ledare, sänd ut rätt energi, var inte rädd. Det är ganska vagt och öppet för tolkning. Hur vet man när man är färdig eller bra nog?

        Jag vet inte om du har läst hela arbetet om Cesar eller bara blogginlägget. Om du bara läst inlägget förstår jag att du inte ser min kritik av hans metoder och om du inte ser det efter att ha läst arbetet så förklarar jag gärna hur jag menar. Jag har aldrig sagt att det inte fungerar att bestraffa bort ett beteende, det gör det absolut. Hundar vill, precis som vi undvika obehag och slippa undan våld så Cesars metoder kan visst funka. Men vad får man på köpet? Och hur påverkar korrigeringarna själva orsaken till beteendet? Har hunden fått trevligare erfarenheter av andra hundar och känner sig tryggare? Eller vågar den bara inte visa vad den upplever? Det här kallas att skapa tickande bomber. En hund som inte får visa varningssignaler kommer, om den pressas tillräckligt att gå direkt till att bita. Inte kul.

        Om man använder sig av positiv bestraffning får man dessutom alltid någon av följande tre konsekvenser på köpet: Apati, undvikande eller aggression. Det kan ta sig uttryck på olika sätt beroende på individen och hur hård bestraffningen är, men konsekvensen finns alltid med. Inte direkt önskvärt, iaf inte med min hundsyn. Om man tycker att en idealisk hund är lugn och uttryckslös, på gränsen till apatisk så visst. Då är ju apatin eftersträvansvärd, men jag har hellre en hund som får lov att fatta egna beslut som leder till att den gör som jag vill. Dit kommer man säkrast genom att lära hunden vad man vill att den ska göra -inte genom att skrämma den från att göra fel.

      • Lino 3 juli, 2012 den 01:35 #

        Hej. För det första så ser inte jag korrigering som ett straff. Redan där går våra tankar isär och det är tyvärr just i denna fråga där skillnaden i tankesättet mellan ”klicker skolan” och ”ledarskaps skolan”, gör att de olika lägrena förmodligen aldrig kommer att komma överrens om hur man uppfostrar eller förändrar ett beteende hos en hund.
        Angående barnsynen så tänker jag allmänt. Barn uppfostran precis som hund uppfostran är ett känsligt ämne. Men jag tycker att man kan jämföra de båda en del. Om inte föräldrarna har kontroll på sina barn genom att ha uppfostrat dem väl, genom att korrigera dem vid dåligt beteende och berömma dem när de är duktiga och snälla, då är risken stor att barn/ungdomar tar med sig dåliga beteenden till skolan och i andra vardagssituationer. Samma sak gäller hundar enligt mig. Skillnaden mellan positiv förstärkning eller beröm till ett barn och en hund är såklart annorlunda. Man kan med ord ge beröm och förklara vilka bra konsekvenser ett bra beteende medfött och lova både det ena och det andra om barnet är lika duktig i framtiden. Vid korrigering/tillrättavisning av ett barn eller en ungdom så diskuterar man och försöker med ord förklara rätt och fel och man ger även en konsekvens för dåligt beteende. utegångsförbud och annat.., vilket jag ser mer som ett straff än om man gör en koppelkorrigering på en hund faktiskt!
        Barnet som fick utegångsförbud lär sitta på sitt rum och fundera, tycka synd och sig själv och känna sig straffad, medan hundar inte kompletterar alls på samma sätt. Djur reagerar, agerar och går vidare. Instinktivt vet de såklart om de blir korrigerade eller om de har varit duktiga.., that´s it! Vilket är anledningen till att det är så lätt att förändra de flesta hundars beteenden. Av samma anledning är det tyvärr mycket svårare att förändra en hundägares beteenden för en hunds skull. Vi tänker för mycket och gör allt för invecklat som med allt annat här i livet! Skillnaden mellan CM och andras sätt att ”jobba”, med hundar, (enligt mig,) är som han själv säger.., att han härmar bara hundars beteenden som de har mellan varandra. Allt han lärt sig om hundar har han lärt sig av alla hundar som han har hängt med sedan han som ung tonåring började hänga med hundar på Mexikos gator och på hans farfars ranch.
        Han blev t.o.m mobbad av barn och kallades för hundpojken då han alltid sågs i en hundflock istället för att leka m andra barn! Han använder sig av logik. Enkel grund logik om hur ett flockdjur beter sig, reagerar på olika saker och hur och varför hundar agerar i olika situationer. Att CM sedan har studerat hundars kroppsspråk och beteenden både omedvetet och medvetet sedan han var ett litet barn gör ju att han ser saker i hundspråk snabbare och mer naturligt än någon annan förmodligen.., gör ju inte saken sämre för CM när han jobbar med hundar. Som med allt annat här i världen så finns det olika ”skolor” när det gäller allt! Mode, mat, religion m.m.., så självklart även när det gäller hunduppfostran.., och det ända sättet för att övertyga någon om vilket som är bättre än någon annans metod är helt enkelt att visa det det genom att få positiva resultat på hundar med vardagliga obalanserade beteenden. Och man ska aldrig ta bort en hunds instikter.., bara visa dem gränser på hur intensivt och hur länge de ska t.e.x. larma när någon går förbi trädgården eller ringer på dörren. Det är inte sunt för någon individ att överdriva när det gäller något här i livet.., lagom är bäst. Och att skälla som en besatt i flera minuter varje gång man får besök eller någon passerar huset dag efter dag i månader eller år kan bli frustrarande mentalt både för hund och hundägare och alla i närheten av detta beteende. Det samma gäller överdrivet vaktande, hundaggression och alla fixeringar som kan bryta ut hos obalanserade hundar. Lugn föder lugn och tvärt om! Enkelt och logiskt. Det är bland de viktigaste råden jag kan ge människor som befinner sig ibland djur.., vilket vi aldrig får glömma att även vår kära hund är.., annars får det ofta konsekvenser;))

  25. Lina 8 april, 2011 den 01:29 #

    Att Cesar-liknande metoder baserade på straff (eller korrigering av felbeteenden då) kan funkar är absolut sant. Min far använde sig av detta förhållningssätt på mig som liten avseende det mesta. Fly förbannad blev han (ja, då var han obehaglig) om jag inte klarade av mattetalen (han var bra på matte så det var jag också tvungen att vara) snabbt och rätt i hemläxan och påföljande positiv bestraffning kom som ett brev på posten om jag gjorde dåligt ifrån mig på proven, eller något annat. Jag lärde mig hålla god min (började jag ”fjanta” mig blev han ännu obehagligare) och framförallt INTE GÖRA MISSTAG. Om jag ändå misslyckades var jag ett kaos inombords, ont i magen och försökte undvika att det kom fram att jag misslyckats. Idag är jag 29 år och har valt utbildningar efter kriteriet att det inte får förekomma någon mer matematik. Jag klarar det inte.

    Det krävs inte mycket hjärna för att göra på detta sätt. Pappa fick mig att nå önskvärda resultat, men på vissa plan är jag förstörd pga tillvägagångssättet. Även om detta förstås inte syns utåt. Men sätt mig på ett matteprov och beroende på dagsformen bryter jag ihop fullständigt.

    En kort period när jag läste upp betyg var matte obligatoriskt igen och jag fick en fantastiskt duktig lärare som jag närmast kan beskriva arbetade R+ P-. Allt bara föll på plats och jag begrep matematiken som aldrig förr och i riktigt ljusa stunder fann jag det väldigt roligt. Det var ingen katastrof att göra fel eller inte fatta direkt. Den korta perioden väger dock inte upp alla eländesåren, tyvärr, jag hade behövt mycket mer tid med henne.

    Så jag tror absolut på R+ P-. Jag har också sett folk som jobbar R- P+ med sina och andras hundar och är mycket duktiga på det. Cesar är inte det.

    • Lino 26 juni, 2012 den 03:30 #

      Glömmer du inte att du inte är en hund! Kommunikationen mellan dig och din far kan väl inte jämföras med kommunikationen mellan människa och djur.., som faktiskt en hund är.

      • rplushundskola 3 juli, 2012 den 01:20 #

        Nu blir jag förvirrad här… är inte själva grunden med Cesars sätt, som du förespråkar att man ska efterlikna en hund i kommunikationen? Att man ”pratar” med hunden som att man var en hund, går framför på promenad som Cesar menar att ledarhunden gör, korrigerar med ”bettet” som han menar att tiken gör, den ”fysiska beröringen” som han menar att ledarhunden gör, alfarullningarna som han menar att den dominanta hunden gör osv?
        För nu säger du ju att man inte ska glömma att man inte är en hund… förvirrande. Är vi hundar eller människor? Vad ser hundarna oss som tror du?

        För min del är jag helt övertygad om att hundar är hundar, vargar är vargar och människor är människor. Hur vi beter oss beror på genetisk programmering och vad vi sätts i för situationer. Inlärningens principer är dock de samma oavsett vilken art vi råkar tillhöra och därför lägger jag mitt fokus på beteenden, för beteenden går att förändra. Energier, dominans och ledarskap är flum.

      • Lino 3 juli, 2012 den 02:10 #

        Minns inte riktigt vad du skrev som fick mig att skriva glöm ej att du inte är en hund. Jag brukar säga glöm inte att din hund är ett djur! Jag tror att hundar och alla andra djur ser oss som en annan individ helt enkelt.., ett annat liv, som en häst, en ko, en katt.. vad som.., en individ som hunden precis som alla andra djur placerar in i en skala. Antingen så är vi på menyn, eller så är djuret på vår meny, vi kan utnyttjas om möjligt eller så ses vi som en ledare som de sammarbetar med.., det handlar om vilka vibbar vi kan sända genom antingen visa självförtroende och lugn eller visa svaghet genom oro, rädsla, osäkerhet, ilska eller andra dåliga vibbar. Beteende är inte bara att göra annorlunda utan även att vara annorlunda. Fråga vilken idrottsman/kvinna som helst om det räcker med att ändra något fysiskt för att förbättra sig, så lovar jag att den mentala biten är minst lika viktig. Att tänka positivt, visa lugn, känna självförtroende o.s.v..Flum? Svårt att förstå.., kanske, men inte flum. Joga och meditation m.m har funnits i årtusenden och är respekterat och accepterat även av läkarstaben. Så spirituell kontroll är viktig med djur helt klart. Hundens luktsinne är så imponerande att du ”luktar” vår frustration, rädsla, oro eller så känner de vår säkerhet, trygghet och lugn. Inget flum där tycker jag:)

  26. bibi 18 april, 2011 den 01:23 #

    Din uppsats är underbar..tycker inte alls om ceasar millan fattar inte varför han blivit så populär…jo för många hundägare tror man måste ta till våld och dominans för att få en trevlig hund…det tror inte jag på alls..bara kärlek ger jag min hund och har en superfin en..

  27. Anonymous 13 maj, 2011 den 09:27 #

    Du utgår från att ingenting mer än det som redovisas i programmen är det som sker. Märkligt. Man behöver inte se många program förrän man inser att det ligger en filosofi bakom, som Cesar tyvärr inte går närmare in på. Men den finns där och han är inte ensam om den.
    I korthet går filosofin ut på att en hund ska leva ett tryggt liv bakom en ledare som tar ansvar för varje situation som kan upplevas som obehaglig för hunden. Dit hör hundmöten. Filosofin går inte ut på ett ständigt krig om ledarskapet som du vill göra det till. Tvärtom går den ut på att en hund INTE vill ha ledarskapet. En hund som inte tycker att dess människan hanterar kritiska situationer på ett kompetent sätt, tex hundmöten, går in och försöker lösa det så som hundar löser det, för flockens skull. Resultatet fungerar ibland inte i människors värld.
    Något som är signifikant för Cesar, och andra som ser på hunden som han, och som han upprepar hela tiden och som du fnyser åt är hans totala lugn i varje situation. Där ligger hemligheten. Sorry för oss människor, men många av oss är inte lämpliga att ha hund, och vi har det ändå. Och ofta fel ras. Du tycker mer synd om människorna som inte vill inse sina egna tillkortakommanden, än hundar som går in och försöker täcka upp för sina ägares brister. Det finns hundar som somnar och sover flera dygn när deras ägare går in och talar om för hunden att ”nu tar jag över ansvaret, du kan lägga dig och sova, och du kan vara trygg hos mig”. Hundar som inte sovit på åratal.
    Jag har själv en omplaceringshund. Jag försökte belöna till rätt beteende, inkl. klicker, tex hundmöten. Vi hade jättekul, rallylydnad, shaping. Men han förändrades i takt med att jag matade på med belöningar. Det slutade med att han bet andra hundar och nafsade mina barn i ansiktet. Jag underskattade betydelsen av mat i hans ögon. Och överskattade min kärlek.
    Jag sökte en annan väg, utan belöning. Idag är det jag som försvarar honom mot andra hundar. Ja, jag gör en Cesar-kick vid hundmöten, inte på min hund, utan på främmande hundar som gått ur händerna på sina godistyngda ägare. Jag kunde sluta rycka i kopplet. Idag går han i skydd bakom mig vid hundmöten istället för att rusa fram med ett rytande för att försvara mig. Det är inget jag har lärt honom, jag har inte ens ett kommando!
    Och om det hala golvet och dina antaganden – Min hund var rädd för trappor. I en extrem spiraltrappa tog den hundexpert, som jag vände mig till, ett stadigt tag i kopplet, väntade ut hunden genom den ångest min hund byggt upp genom alla år, och genom att bara tre gånger hålla stadigt emot när min hund arbetade sig igenom åratal av ångest, löste han upp problemet (för, som han sa, ”Trappor ÄR inte farliga”). Hunden går nu uppför denna trappa och alla andra trappor utan problem, med eller utan koppel, och med en viss förtjusning över sin nya färdighet. Det tog tio minuter. ”Tänk om man kunde lösa upp människors ångest så lätt” sa han efteråt. Jag hade själv försökt lösa upp problemet med hjälp av godis och kärlek under flera månader.
    Jag som sett min hund uppfostra valpar och unghundar vet att hundar tål mycket mer än vi människor vill tro, OM man gör rätt, (min hund gör rätt, han vet att tikar inte biter sina valpar, och han gör inte det själv heller!)
    Att hålla band på mitt humör, och mina hjärtslag gör jag gärna för min hund, för min hund mår bättre idag än han gjort under sitt femåriga liv.
    Jag håller med Cesar om att belöning, godis, klicker funkar, sett ur människors synvinkel, på hundar som inte är som min hund. Den hundkonsult jag vände mig till går ett steg längre, han säger att det fungerar inte på någon hund, det är bara vi människor som tror det. Antingen vänder hunden frustrationen utåt (som min hund) eller så vänder hunden frustrationen inåt (det är dom hundarna som du tror dina metoder funkar på)

    Nina med Wollie

    • Lino 3 juli, 2012 den 02:33 #

      Detta var det bästa jag någonsin har sett någon skriva i detta ämne och du träffar mitt i prick i allt du skriver! Fan vad glad jag blir när jag ser att det finns hundägare som förstår så bra:) Då finns det lite hopp för våra kära hundar ändå..hehe;)
      P.S; Hoppas inte du blir arg nu.., men jag är än mer impad och glad då du är en kvinna! Kvinnor brukar vara de svåraste hundägarna att jobba med då de ofta är mer känslomässigt engagerade i sina hundar och ofta helt utan regler och begränsningar.
      U made my day:)

      • Stina Johnson 4 juli, 2012 den 10:39 #

        Men suck ursäkta.. Bara för att man inte korrigerar sin hund eller väljer att inte använda obehag i sin träning betyder det inte att man inte har regler och begränsningar vardagen. När jag vill att min hund ska kunna någonting så tränar jag på det. Jag vill inte göra mig beroende av koppel, tillsägelser, hot eller annat, jag vill att min hund ska välja att göra ”rätt” i alla situationer för att den gillar att arbeta ihop med mig. Jag får känslan när jag läser dina inlägg att du inte har en aning om hur inlärning eller modern hundträning faktiskt fungerar. Jag läser också in att du har väldigt låga förväntningar på vad en hund är kapabel till, om du tycker att hundarna i tex CM:s program ser lugna och balanserade ut så kan du omöjligt ha sett en nöjd hund, det är skrämmande. Om du nu ska arbeta med att hjälpa människor att få ett bra liv tillsammans med sin hund så borde du höja ribban och inte nöja dig med mindre. Du måste ju hålla med mig om att hundarna i programmet inte är en vacker syn efter att CM ”rehabiliterat” dom, herregud. Vem vill ha en hund som sitter och flämtar med påsar under ögonen och stirrande blick när man har klippt klorna? Vem vill ha en hund som försöker fly ifrån en när man tränar eller till ock med biter tränaren? Vem vill vara vara tvungen att sätta en strypsnara runt halsen på hunden för att den ska gå bredvid en på promenad? Vem vill ha en hund som går kring som en zombie och ser förfärlig ut? Vem vill knäa sin hund i ansiktet när den hoppar? Vem vill ha en hund som inte söker kontakt? Jösses!

      • Lino 5 juli, 2012 den 05:48 #

        Rehabiliteringen är inte klar efter ett eller två besök. Färdigrehabiliterade hundar ser du i CM´s flock! Det är faktiskt upp till ägarna att fullfölja rehabiliteringen, eller som jag brukar säga, att vänja av hundens ”dåliga” vardagsrutiner och visa den nya bättre vanor.
        Nya vanor kräver dock repetition en period för att det ska bli nya vanor. En djupt rotad ovana som bryts kommer såklart första gångerna framkalla protester hos vilken individ som helst. Men inom kort, (oftast minuter/timmar), kommer hunden förstå vilka nya ”vanor” som förstärks och inte korrigeras. Alltså inte att straffa.., utan att verbalt och fysiskt bryta hundens beteende.
        Om ett 5 årigt barn är på väg att slå sin lillasyster i huvudet med en plastspade så får väl en ledarindivid för barnen lov att fysiskt ta tag i broderns arm för att hindra en olycka! Sen är det ju upp till ledarindividen att ”känna av” med vilken intensitet som korrigeringen behöver göras. Ibland räcker inte ord eller ljud för att förändra ett dåligt beteende ens med barn.., men akta min hund för minsta beröring vid inlärning/rehab!??
        Det är ju bara en tydlig markering, precis som hundar gör mot varandra när de korrigerar varandras beteenden.genom att visa tänder, morra, kroppsspråk eller ett bett.
        Det är dock kroppsspråket, intensiteten och temperamentet bakom ett bett, morrning eller ett skall som avgör om det är lek, en varning eller en hund som vill skada!
        Alltså vilken ”energi” som utstrålas vid en markering. Och sålänge man ser energin som CM talar som ”flummig” så har man alltså svårt att förstå och ta till sig hans filosofi.
        Det är så mycket mer än dominans och ledarskap som spelar in för att det ska fungera. Minsta lilla felaktiga vibbar så funkar varken ledarskapsteorin eller klicker eller vad man nu använder sig av som ”språk” med en hund. Så tror jag i alla fall att det ligger till.
        Det är inte styrkan fysiskt som räknas, utan hur man korrigerar ”energimässigt”.., eller med vilket temperament man utför en ”kommunikation” som en korrigering egentligen är.

  28. Anonymous 16 maj, 2011 den 10:20 #

    Har läst kommentarer, dina länkar som du lagt in i tidningen under gångna helgen men inte orkat läsa igenom hela ditt arbete. Har en fråga: Hur gör man med en hund som i en låst situation, t ex hundmöte, då inte hunden är nårbar för att den är antingen så rädd för hunden den möter, eller så aggressiv/rädd för hunden den möter att inget godis, leksak, kallande, lockande, dragandes i koppel, ryck i koppel, dominans hjälper? Spelar ingen roll att man gör förebyggande arbete på det genom att distrahera med godis eller lek vid möten, eller dominans eller lydnad. Den dagen du inte har godis/leksak med dig och mötande hund signalerar osäkerhet så hänger hunden fram i kopplet igen. Hur bryter man då låsningen? Hur lär man den hunden att även utan leksak/godis går det bra att möta en annan hund? Detta måste gå ganska snabbt att fixa för att promenaderna inte ska bli ett helvete för hunden eller ägaren, så enkelt är det. Har du en lösning eller tanke om det?

    Att ha en hund som är jobbig vid möten av olika anledningar är inte bara för att man dominerat eller skött det dåligt – det hänger också på gener/mentalitet, erfarenhet av möten, av andra hundar. Det är inte alltid bara förarens ”fel” som gjort hunden osäker. Som ägare kan man inte vara ansvarig för andras idioti genom att de låter sina hundar komma fram. Tyvärr.

    Sen får man inte glömma att smärta kan visa sig i ett ändrat beteende hos sin hund…nämns inte någonstans här vad jag kan se, men vet att Cesar nämner det ofta i sitt program att det ska självklart kollas upp.

    Och än en gång, alla dessa metoder alla pratar om!! Varför metoder!? Det är individer vi tränar och umgås med, hundar=djur alltså inte människor. De lever i nuet, inte i dåtid, och de bygger minnesbilder på olika sätt. En del sparar inte obehagliga minnesbilder, andra sparar allt. En del hundar tar det ”obehagliga” för att nå sitt mål t ex att för 100:ade gången ta maten från matbordet även om de får likadan mat i en skål på golvet. Hur gör man? vad gör man? Låser in hunden medans man äter?

    Ja, jag vet inte… finns så många som vet och kan och tänker och läser vetenskapliga studier hit och dit och glömmer bort själva tänket människa-djur i harmoni. En bra relation med sin hund måste ju vara målet, och dit kommer man på olika sätt!

    Sara och Sina

    • Lino 3 juli, 2012 den 02:46 #

      Bra frågor och jag vill bara flika in en snabb tanke i detta.
      Jag tror att en av de viktigaste lösningarna som i alla andra förhållanden, är ömsesidig respekt. Problemet är bara att de flesta hundägare inte förstår när deras hund inte visar respekt, eller så bryr vi oss inte!
      Kärlek ,kärlek,kärlek och lek räcker inte för att ett förhållande mellan hund och ägare ska funka.., tyvärr behövs det mer:)

      • Stina Johnson 3 juli, 2012 den 03:45 #

        Jag ser dagligen exempel på hundägare på stan och hundtränare på TV och youtube som inte respekterar hundar, men jag kan inte minnas att jag sett motsatsen eller tänkt på det som ett problem. Vill du ge ett exempel på en situation när en hund inte ”visar respekt” mot sin ägare, och hur man bör gå tillväga?

      • Lino 3 juli, 2012 den 04:08 #

        Om jag som hundägare drar min hund i svansen, öronen kivas och håller på och slutar inte retas även om hunden visar tänder eller morrar och med sitt kroppsspråk visar att den har fått nog.., då visar jag inte min hund respekt enligt mig.
        Men om min hund skäller, hoppar på mig, morrar på mig, biter mig eller på något annat sätt inte slutar med ett beteende som jag som hundägare inte vill se av en balanserad hund.., då respekterar inte min hund mig enligt mig.
        Vi lever faktiskt i ett människosamhälle och om någon måste ska visa vad som är rätt och fel i förhållandet mellan hund och människa, så hoppas jag att alla håller med om att det är människans plats och inte hundens.

      • rplushundskola 3 juli, 2012 den 11:55 #

        Ok, så när Cesar korrigerar hundar och inte slutar fast de morrar eller visar att de fått nog utan stryper dom eller hänger dom i kopplet så visar han dom inte respekt. Då är vi överens om det iaf. Det här gör han ju kontinuerligt och rutinmässigt och enligt vad du precis skrev är det ju fel.

        Om din hund morrar, eller biter dig så gör den det för att den inte litar på dig eller känner sig otrygg i en viss situation. Genom att korrigera den, stjäla ett ben, knuffa ner den från soffan eller på annat sätt bekräfta att den inte kunde lita på dig så gör du ju dig själv en otjänst. Hunden kommer nästa gång att, vis från den här erfarenheten agera förebyggande, för att skydda sig själv eller det den vaktar. Det här handlar om klassisk inlärning, hunden har förknippat dig, i den situationen med en känsla av obehag. Associationen är ofta orsaken till att beteendet finns från första början och genom att ändra på känslan får man ofta ett helt annat beteende. Associationen ändrar man på genom motbetingning och gradvis tillvänjning, eller genom att sparka på hunden om man är Cesar (fast då blir associationen inte direkt mer positiv).
        Men det handlar även om operant inlärning, att hunden lärt sig att ett visst beteendet funkar. Genom att först ändra associationen så hunden kan tänka logiskt (och inte bara reagera instinktivt) och sedan lära hunden vad den ska göra istället i den givna situationen kan man snabbt ändra även de svåraste beteenden.
        Vi lever i ett människosamhälle som valt att använda hundar för sällskap, det minsta vi kan göra är att se till att hundarna trivs och klarar av att leva med oss, trots våra brister. Allt annat är självgod antropocentrism.

      • Lino 5 juli, 2012 den 04:17 #

        Nja.., jag talar om hundägare och hund. Det CM gör för att bryta obalanserade hundar är något som inte vem som helst klarar av.., en korrigering är känsligare än den ser ut och måste göras vid exakt rätt tidpunkt och med rätt intensitet beroende av hund och beteende. Men framförallt så måste man som hundförare ha rätt sinnesstämning, annars funkar inget! Aggressivitet, överdrivet vaktande, överdrivet larmande, hundaggression p.g.a dominans eller osäkerhet, koppeldragande och andra fixeringar försvinner inte om en hundcoatch använder sig av samma ”energi” och tekniker som ägare.
        Hunden är van och vet hur den ska manipulera sin ägare med ”svag energi”. Den brist för respekt som hunden har för sina ägare gör att information inte går fram.., ungefär som en elev som inte respekterar sin lärare. hunden lyssnar inte om det ej lönar sig.., och man ska väl inte behöva gå omkring m hundgodis eller favoritleksaken varje gång man vill få uppmärksamhet av sin hund! Respekt, regler och vardagsuppfostran ska väl räcka!
        Och tänka logiskt gör bara vi människor.., djur agerar instinktivt och genom vanor.
        det är därför de inte kan sluta jaga brevbäraren, sno mat från bordet eller vaktar vid hundmöten i koppel.., hur mycket ägaren skriker lockar m godis, klickar eller t.o.m står och diskuterar med sin hund..? Nästa gång gör hunden samma misstag p.g.a vanan och instinkten.., annars så hade ju hunden stannat upp och funderat på konsekven av att matte/husse blir arg, brevbäraren rädd och det finns en risk att skada sig vid hundmöten.. Så funkar det tyvärr inte!

      • Stina Johnson 3 juli, 2012 den 08:45 #

        Jag håller inte alls med dig. Hundarna har inte valt att hamna hos oss, dom har inga skyldigheter, bara en massa rättigheter. Vi som ägare däremot oj oj oj, vi måste klura och fundera och träna och va steget före. Ha kunskap om hur hundar lär sig saker och hur dom kommunicerar, och läsa på och söka hjälp och utvecklas och vara bra och trygga ansvarstagande hussar och mattar hela tiden, jämt i alla situationer. Det är vårt ansvar att lära hunden det den behöver kunna för att trivas och må bra (och jag lovar, inga knyck i kopplet eller konstgjorda hundbett behövs, hundar är smarta, dom vill lära sig grejer och jobba tillsammans med oss!)

      • Lino 3 juli, 2012 den 09:13 #

        Ok. Det låter enkelt och bra. Men ändå är verkligheten i vardagen att hundar i koppel framförallt, inte klarar av en incident vid hund möten. Att många hundägare tar omvägar för att ”hunden är hundilsk”! Och med många menar jag nästan alla, även småhundar vilka oftast är värst. Varje gång man går ut m hunden syns aggression från hundar! Trist.

  29. Lina 30 maj, 2011 den 07:09 #

    Vian: ”Nya tillvägagångssätt”? Jo, det är därför så många hundtränare (och hundägare) gått över till andra sätt att träna och uppfostra hund än hur Cesar gör det – det var brukligt att hantera hundar så för 20 år sedan och gjordes av de flesta hundtränare och ägare, (däribland min familj och jag själv), så det är inget nytt eller unikt för Cesar, däremot konstaterat flera gånger om att det kan göra mer skada än nytta. Jag pratar då om tillvägagångssättet, inte själva filosofin med att en hund behöver uppfostran, motion och kärlek. Själva dominansteorin som sådan är dock övergiven som en giltig teori människa och hund emellan.

    • Lino 3 juli, 2012 den 03:15 #

      Jag blir lite trött när folk säger att det CM gör aär gammal ost!
      Ingen har innan använt sig av CM´s diskreta lilla koppelkorrigering i sidled vad jag har sett eller hört, och absolut inte hans ”bett” korrigering med handen, eller hans diskreta ”kick” för att överraska en hund som är svår att bryta ett beteende på. Och den största skillnaden är det lugn som CM förespråkar. Den dominans teknik som har använts förr har innehållit stora koppelryck med skrik och ståhej, helt i morsatts till CM´s harmoniska sätt att beté sig på!

      • Stina Johnson 3 juli, 2012 den 03:52 #

        CM:s ”harmoniska sätt att bete sig på” är i alla fall inget som smittar av sig på hundarna i hans närhet. Det är verkligen en sorglig syn.

      • Stina Johnson 4 juli, 2012 den 10:51 #

        Om hundarna i programmet speglar tränarens sinnesstämmning så måste CM sända ut extremt stressande energier och stor osäkerhet med tanke på hur dom ser ut. (Jag tror dock inte att man behöver krångla till det så mycket, att hundar tar avstånd från en person som upprepar ett jobbigt ljud konstant, krånglar in dom i en snara, rycker och har sig och utsätter en för trista situationer är ju väldigt logiskt. Att det ska vara lugnt, harmoniskt och lustfyllt när man tränar verkar inte CM ha nappat på alls, tyvärr.)

      • Lino 5 juli, 2012 den 06:08 #

        Blanda inte ihop agility träning och liknande aktiviteter med att rehabilitera bort ett beteende som stör vardagen, stör omgivningen mentalt och kan skapa fysisk skada.
        Alla ovanor, beroenden och fixeringar kräver mer av ”det där lilla extra”, än när man tränar apport t.e.x. Det är därför så många hundägare har samma problem med en hund i flera år trotts all möjlig ”träning”. Ledarskap är förlegat och det är glädje, kärlek och lek som gäller. Kul och viktigt absolut, men det räcker inte alltid!

      • Stina Johnson 6 juli, 2012 den 08:40 #

        Jag har så svårt att se harmonin du snackar om. Harmoni för mig är verkligen något helt annat än det som syns i CM:s TV show.

      • Lino 7 juli, 2012 den 04:22 #

        All typ av rehabilitering innehåller mer eller mindre motstånd och protester innan harmonin infinner sig. En rehab är inte klar efter ett besök.

      • Stina Johnson 6 juli, 2012 den 09:06 #

        Tricket i videon går säkert att träna in med hjälp av korrigeringar också, men varför välja den trista vägen när det kan vara kul? http://www.youtube.com/watch?v=msCmMaYtjpI

        Det är uppenbart att du har mycket dåliga erfarenheter av det som du tänker är träning med positiv förstärkning, för du tar upp dom sorgligaste exemplen som inte har någonting med hur vi ”jobbar” att göra (grundat på det du sett så har jag full förståelse för att du är skeptiskt, det skulle jag också vara). Det finns en hel värld där ute av fantastiska hundtränare och hundar som klarar sig utmärkt utan allt det där du babblar om. Se dig om kring, hundar är kapabla till så MYCKET mer än du verkar tro.

      • Lino 7 juli, 2012 den 04:44 #

        Trick och kommandon kan man träna in på alla möjliga sätt, jag håller med. Men det är just detta missförstånd som enligt mig gör det svårt för CM anhängare att förklara syftet med Cesars sätt. Vardags och sociala egenskaper är inte det samma som att vara duktig i agility, sök eller andra ”hundsporter”. En hund kan vara bäst på ”tävlingsplan” eller som vakthund och ändå ha problem i hemmet och vardagen med obalanserade beteenden.
        A,B,C och 1,2,3 är inte det samma som att kunna hälsa på andra hundar utan slagsmål
        En människa kan t.e.x vara välutbildad och duktig som läkare.., men socialt så är det en sociopat som skadar om nätterna! Sinnesstämningen i vardagen är det CM jobbar med!

  30. Ad 18 september, 2011 den 08:57 #

    Mycket bra Rasmus!

    Inkompetensen är hög bland många av kommentarerna.

  31. cicci 20 december, 2011 den 04:35 #

    Underbart, det behövs folk som orkar ta diskussionen om Cesar Millan. Konstigt att folk kommenterar här att du inte är konkret, när Cesar Millan är den minst konkreta mannen på planeten… Han använder ju bara flummiga uttryck som alla kan tolka lite hur som helst.

    Att det ibland FUNKAR på vissa hundar är ju inte för att hunden har skärpt sig, blivit underkastad, lägre i rang eller visar mer respekt eller något sådant. Det är ju bara för att den är skraj och stänger av pga ren rädsla och frustration när man fysiskt hindrar den… Men det förutsätter ju också att man är fysiskt överlägsen hunden…

    Det tråkiga är ju att det första man kommer i kontakt med som hundägare är metoder som liknar Cesar Millans, dvs hårda som bygger på korrigering och bestraffning… Så det är klart att folk som inte fått höra något annat tar efter det. Hoppas att det vänder snart :)

    • Lino 3 juli, 2012 den 03:20 #

      Det är svårt att genom tv rutan förstå allt CM visar, det kan jag förstå.
      Allt som är konstigt och svårt att ta in är flummigt!
      Men en sak som du missförstår är; Man ska inte vara fysiskt starkare än sin hund, men ska vara mentalt starkast;)

      • Peter Carlsson 4 juli, 2012 den 07:43 #

        Nej, det där är förstås inte sant. Livet tillsammans med hundar är inte en ständigt pågående kamp som man riskerar förlora om man inte är ”mentalt starkare”. Det är dravel och gammal skåpmat, baserade på dominanstänk som vi idag genom att studera modern hundkunskap vet bygger på falska antaganden om flockstruktur.

        Om du vill bygga en harmonisk samvaro med din hund där både den och du får ut det mesta och det bästa av livet är det förstås samarbete som gäller, inte kamp. Visst, i slutänden är det vi människor som sätter gränser och tar de slutgiltiga besluten. Men är du påläst, empatisk och konstruktiv genomsyras både vardagen och dina beslut av lärande och samarbete, inte dominans, korrigeringar och obehag.

      • Lino 5 juli, 2012 den 04:36 #

        Vi har olika åsikter. Men i samtliga fall där jag har hjälpt hundägare med sina hundar, så har det aldrig varit fel på hunden, mer än att den har sett sig som ledare över sin ägare. En hund som har en självsäker, tydlig och lugn ägare behöver inte vakta sitt territorium och skälla ut alla hundar de ser eller varje gång det ringer på dörren.., är inte det logiskt?
        Något måste ju vara fel.., och man kan inte skylla på sin hund eller ras hela tiden.
        Uppfostrar du dina barn illa får det konsekvenser.., gissa vad! Det samma gäller en hund.
        Du nämnde kamp.., nästan alla hundekipage som man träffar på är en kamp mellan hund och ägare. En fysisk kamp i koppel eller hemma vid dörren för att mota bort hunden eller stänga in den vid besök.., jag föredrar i så fall att man mentalt och redan har vunnit ledarskapsrollen. Då behövs ingen fysisk kamp!

  32. Petra & Skurk 3 februari, 2012 den 07:12 #

    Mycket bra! Kul att läsa examensarbetet! Ska skriva ut och läsa mer noggrannt när jag får tid! Har tipsat om din blogg och examensarbete i dagens inlägg =) Ha det gott!

  33. Dessi & Teddie :) 26 mars, 2012 den 04:54 #

    Jättebra skrivet arbete, bra jobbat!

    • rplushundskola 26 mars, 2012 den 09:07 #

      Tack så mycket! Hade gärna skrivit mer men får fortsätta en annan dag!

  34. Sara Dunard Reuter 14 juni, 2012 den 10:53 #

    Vilket superbra arbete du har gjort!

    • rplushundskola 14 juni, 2012 den 11:00 #

      Tack så mycket, roligt att du uppskattade det! Är inte riktigt nöjd med det, hade velat skriva mer och kolla ett par grejer till men men. Tiden.

  35. Karin 20 juni, 2012 den 02:31 #

    Otroligt bra skrivet!
    När jag köpte min hund för ca 3.5 år sedan kollade jag mycket på cesar och blev förbluffad av hans sätt att träna hund. När jag själv började använda mig av metoden blev min ”tuffa” am bulldog blandning livrädd för mig och jag märkte även att när jag inte dominerade honom, vilket jag själv avskydde, hade han ändå samma beteenden!
    Idag blir jag illa mående när jag tänker på att jag behandlat min bästa vän på det sättet!
    Jag hoppas att ditt arbete och många andras kan påverka alla människor som behandlar sina hundar på detta sätt och visa att det finns andra metoder att arbeta mdd hund på. Som inte heller skadar dem varken fysiskt eller psykiskt!
    En en gång, super bra jobbat!

    • rplushundskola 21 juni, 2012 den 07:57 #

      Tack för din kommentar, jag känner igen det där så väldigt väl. Även om jag aldrig gillat Cesar har jag ändå gjort saker som jag ångrat nåt oerhört men gudskelov är vi läraktiga varelser och om vi bara har ett lite öppet sinne lär vi oss bättre sätt hela livet. Jag har fått många liknande reaktioner på arbetet, att folk mår illa över att de behandlat sin bästa, godtrogna vän fel. Det är kul att arbetet gett sån effekt, många verkar tänka över sina sätt!

      Önskar dig all lycka med din amerikanska vän!

    • rplushundskola 21 juni, 2012 den 07:59 #

      Tack för din kommentar, jag känner igen det där så väldigt väl. Även om jag aldrig gillat Cesar har jag ändå gjort saker som jag ångrat nåt oerhört men gudskelov är vi läraktiga varelser och om vi bara har ett lite öppet sinne lär vi oss bättre sätt hela livet. Jag har fått många liknande reaktioner på arbetet, att folk mår illa över att de behandlat sin bästa, godtrogna vän fel. Det är kul att arbetet gett sån effekt, många verkar tänka över sina sätt!

      Önskar dig all lycka med din amerikanska vän!

      ps: Surfa gärna runt lite på bloggen, jag kanske har tagit upp något av de beteenden som du haft problem med (det lät som att du försökt komma till rätta med ett problem). Så kanske du kan få lite nya tips!

  36. Paula 26 juni, 2012 den 03:51 #

    Jag håller med dig i mycket av det du skriver, dock gör du ett stort misstag när du skriver om CM’s ”träningssätt”. Han är väldigt noga med att säga att han inte tränar hundar, han rehabiliterar dom. Hans sätt är inte ”i tiden”, och dominans är något vi numera vet mer om.
    Men han utvecklas! Jag har följt hobom i några år, gått på föreläsningar med honom osv, och man ser tydligt att han utvecklas i sitt sätt att tänka och resonera.

    Dock är stora skillnaden att han inte använder sina metoder som träning – det som ”vi” ofta tar efter här hemma är att ”vi” lämpar över det till träningssammanhang.

    • rplushundskola 3 juli, 2012 den 12:35 #

      Tack för din kommentar, förstår hur du resonerar men för mig finns det ingen skillnad på träning och på rehabilitering. Träning är inte bara något som sker på en träningsplan, att lära in moment osv utan det är för mig att lära hundarna det vi vill att de ska kunna i en massa olika situationer. De lär ju sig hela tiden, så för min del kan man inte inte träna. Vi förser hunden med konsekvenser utifrån val den gör och vilka beteenden vi förstärker eller straffar avgör ju vilka beteenden som upprepas i framtiden och vilka beslut hunden fattar nästa gång.

      En viktig poäng och invändning mot att använda korrigeringar är att det alltid, oavsett metodval finns en känslomässig läxa för all träning (eller rehabilitering om man så vill). Vad bär hunden med sig till nästa situation rent känslomässigt?
      En hund som korrigeras eller pressas över sin stresströskel får med sig helt andra känslor än en hund som tränas med positiv förstärkning och hålls under stresströskeln.

      Jag har inte kollat på Cesar på ett tag men har också fått intrycket av att han förändrats en hel del på sistone. Har även hört om en annan hundtränare med samma grundtanke som bytt metoder helt efter att ha varit i kontakt med bland annat Ian Dunbar som jag vet har haft kontakt med Cesar också. Spännande tider, mycket som förändras. Oerhört glädjande!

      • Lino 3 juli, 2012 den 03:28 #

        Om en korrigering framkallar stress så görs den på fel sätt, och eller av fel hundförare. Vad CM vill att en korrigering ska uträtta är att bryta ett beteende, och lugna ner hunden som korrigeras! :)

  37. Stina Johnson 3 juli, 2012 den 04:17 #

    Lino: Om det du säger stämmer så korrigerar ju CM både på fel sätt och är fel hundförare. Jag kan inte minnas någon hund i hans program som inte visat stressymptom eller blivit lugnare av hans behandling, snarare tvärtom. Är inte det lite motsägelsefull? Det är som om vi pratar om två helt olika tränare. Det går att träna in väldigt effektiva brytsignaler helt utan korrigeringar så varför chansa.

  38. Lino 3 juli, 2012 den 08:27 #

    Hoppas många såg kvällens CM på sjuan. Första avsnittet visade brist på respekt från hund till ägare p.g.a att hunden var ledaren. Tuffa individer ger sig på ägaren när den inte når en hund som den vill åt. Risken när det är brist på ledarskap och få regler med lite disciplin från hundägare.

    • Stina Johnson 3 juli, 2012 den 09:10 #

      För lite kunskap om vad en hund behöver för att må bra skulle jag vilja säga. Det ”ledarskap” som CM lär ut är ju högst bristfälligt och kommer inte ge någon hund ett rikare liv (det räcker ju med att titta på hur hundarna i showen ser ut för att förstå det.). Däremot blir det bra TV underhållning enligt många, själv tittar jag inte längre, jag vill kolla på glada smarta delaktiga hundar och inspirerande instruktörer och lära mig något nytt, inte höra samma gamla tjat om vem som är ledaren hit eller dit. Jag vill se effektiv hundträning och goda resultat, annars kan det lika gärna vara. Men det fanns en tid då jag trodde att CM:s metoder var något att ha, så jag har full förståelse att man kan ryckas med i upplägget och hans sätt att snacka. Han är duktig på att sälja in det han gör och extremt övertygande, trist bara att det är på hundarnas bekostnad och att det inte fungerar (en apatisk, väldigt undergiven eller utmattad hund är varken ”lugn” eller ”balanserad”, men för ett otränat öga kan det tyvärr se så ut.)

      • Lino 3 juli, 2012 den 09:20 #

        Jag har hjälpt ett 30 tal hundar med CM´s tänk och vissa av hans tekniker. Fungerar exakt lika lätt som det ser ut att göra på tv. Jobbet ligger sedan på att hundägaren kan anpassa sig och ta till sig informationen och förstår vad som brister.
        Mer invecklat än så är det inte:)

      • Peter Carlsson 4 juli, 2012 den 07:56 #

        Lino: Baserat på din uppenbara brist på kunskap om hundar tillåter jag mig tvivla på ditt anspråk om att ha hjälpt ett trettiotal hundar. Jag ska avhålla mig från att säga vad jag tror det är du har gjort i stället …

        Låt mig i stället säga att om du verkligen tror att du kan lära dig något som är användbart i betydelsen hjälpa hundar och deras hussar/mattar genom att läsa Cesar M:s bok och titta på hans välregisserade ”underhållningsserie” på tv, finns det ganska litet hopp för dig i en påtänkt karriär som ”hundcoach”.

        För mig är det ungefär som att tro sig kunna satsa på en karriär som psykolog efter att ha tittat på några avsnitt av ”Arga snickaren”, alltså både dumt, respektlöst och verklighetsfrånvänt.

      • Lino 5 juli, 2012 den 04:50 #

        Du tvivlar på CM så jag är inte förvånad över att du tvivlar på mig;) Gör du vad som funkar för dig så gör jag vad som funkar för mig och de jag har hjälpt och kommer att hjälpa.

    • Stina Johnson 3 juli, 2012 den 10:37 #

      Jag har inte sett något i hans program som verkar ”fungera” speciellt bra alls tyvärr, i alla fall inte i syftet är att hjälpa och vägleda någon hund. Men vi verkar ha helt olika syn på det hela och jag vågar nog säga att jag och många med mig har betydligt högre krav på vad som är lyckad träning och inte.

    • Stina Johnson 3 juli, 2012 den 10:47 #

      Det CM sysslar med är inget komplicerat, det är jag helt med på och håller med dig, men att det fungerar och hjälper hundar det behöver jag se för att tro på. Hittills har jag bara sett motsatsen. Ingen hade varit gladare än jag om han verkligen gjorde nytta, med en så trogen fanskara och stort inflytande hade han ju verkligen kunnat påverka och göra skillnad åt det bättre. (Men vi får inte glömma att det är TV underhållning han sysslar med, och det ska vara roande, lite dramatiskt och lätt att ta till sig för folk som inte ens har hund själva.)

      • Lino 5 juli, 2012 den 02:25 #

        Grund filosofin är absolut inte svår nej, logisk och naturnära helt enkelt. Det svåra är att läsa hundar i tid och tajma korrigering vare sig det är en verbal eller fysisk. Även att anpassa en korrigering till rätt nivå kan vara besvärligt. Korrigerar man för intensivt och i fel sekund blir det fel och likaså om man är för tveksam. Det svåraste är alltid att lära hundägaren att hitta rätt lugn och självförtroende.., och visst är det som du säger.., vi människor måste se saker för att tro på det.., och t.o.m när det visas på tv så tror folk vad de vill tro, beroende på vilken sida av ”hundtänk” man står på! Men jag har sett det funka med egna ögon flertalet gånger.så jag slipper tvivla:)

      • rplushundskola 5 juli, 2012 den 03:07 #

        Jag har personligen aldrig sagt att det inte går att straffa bort beteenden som man inte vill ha, det funkar alldeles utmärkt om man, precis som du säger har rätt timing och bestraffar tillräckligt hårt. Problemet som jag ser det är att man inte ändrar på den bakomliggande orsaken till problemet och att man får en massa otrevliga bieffekter av att bestraffa. Svara gärna på det inlägg jag skrev förut.

    • rplushundskola 5 juli, 2012 den 03:23 #

      Jag såg inte avsnittet så kan inte uttala mig om just det. Men vad mer exakt menar du med att ”hunden var ledaren”? Du får hemskt gärna precisera vad det är du menar.

      Etologer som studerat vilda vargar och vildhundar har ju dels kommit fram till att vargar inte har den flockstruktur som man tidigare trodde och som Cesar bygger sina metoder på, dels att hundar inte är vargar utan hundar, med helt egna beteenden (även om många liknar/är likadana som vargens). Sen går ju de senaste rönen mer och mer åt att hundar kanske inte alls är flockdjur, iaf inte på samma sätt som vargar. Det där med en flockledare och att hunden skulle vilja ta över är rätt ute nu för tiden. Till och med mannen som myntade begreppet Alfa tar ju avstånd från det idag:

      Justja, sen konstaterade du ju precis, i ett annat inlägg, att hundar inte ser oss som hundar utan som något annat. Så även om det skulle vara tvärtemot vad forskarna säger om flockdynamiken och det visade sig att hundar hade en alfaledare som ledde flocken och korrigerade felbeteenden. Vad är det då som säger att hundarna skulle ta våra efterapningar av ”hundbeteenden” som riktiga hundbeteenden och inte tycka att vi bara var freaks?

      Cesars metoder fungerar för att hunden, precis som vi, vill undvika obehag. Om obehaget inte är tillräckligt omfattande vid första korrigeringen kommer hunden upprepa beteendet och korrigeringen måste nästa gång vara ännu kraftfullare. Det här leder rätt ofta till en våldsspiral som få människor trivs med eller klarar av. Cesar gör det dock, för han är obrydd nog om att bli biten och har tillräckligt lite respekt för djur för att vilja utsätta dem för de mest grymma saker om ”nöden kräver det”.

      De allra flesta människor vill inte göra sånt mot sina hundar. De vill bara ha en fungerande vardag och ha roligt ihop!

      • Adina 5 juli, 2012 den 04:05 #

        Word!

      • Lino 6 juli, 2012 den 02:43 #

        Jag vet att gamla rön vs nya rön alltid kommer att vara på tapeten, inte bara när det gäller hundar och vargar.
        Jag menar i alla fall att alla flockdjur vare sig om det är en varg, en hund, fåglar, nötkreatur eller människor, leds av en eller flera ledare. Det verkar för logiskt för att inte vara sant i mina öron. Detta skriver t.e.x vissa forskare;
        ”Bland brevduvor handlar det om att veta hur man hittar hem. I en annan gruppering kan ledardjuret veta var det finns mat. Det är en hierarkisk organisation, där medlemmarna måste följa ledaren för att kunna överleva.”
        ”I Uppsala funderar nu forskarna på om samma grundprinciper gäller även för människor. Att vi snarare inrangerar oss i hierarkiska strukturer är bekant, de flesta av oss har hela chefshimlar ovanför oss.”
        Jag går efter logik och efter egna erfarenheter när det gäller ledarskapsteorin bland hundar och andra flockdjur med för den delen.
        Vad jag menade med att hunden var ledare är att det är hunden som går först.., hunden som tar första smällen vid alla möten i vardagen.
        Vilket verkar korkat och ologiskt i ett människosamhälle, där faktiskt vi människor skapar regler och är de som bör bestämma, leda och visa våra barn och djur vilka vardagsregler som gäller!
        Det är en hund som vaktar ”sin flock” och ”sitt hem”. Alltså går före sin människofamilj i koppel och känner att den måste vakta, för att ingen annan tydlig trygg flockledare finns! Samma visa när det ringer på dörren i hemmet t.e.x.., visst är det bra om hunden larmar några gånger för att meddela att man får besök, men att jaga upp sig och tokskälla i minuter trotts att ägarna försöker tysta och lugna ner hunden utan framgång.., tyder på brist på respekt, (annars hade hunden slutat), just för att den ser sig som flockledare i brist på någon annan! Såfort en annan individ tar över som ledare p.g.a självsäkerhet, tydlighet och lugn så kan hunden slappna av då någon annan styr flocken nu.
        Jag tror nog att alla djur ser på oss och andra djur som andra djur helt enkelt. Andra individer i naturen. Men alla djur kan kommunicera med varandra. I hem med både hund och katt kan du se ett bra exempel.
        Ofta ser man en katt korrigera en jobbig hund m kroppsspråk, fräs eller fysisk korrigering. Hunden förstår om katten vill kela eller är arg och säger ifrån! Samma sak m CM.., han härmar så gott som en människa kan härma djur/hunden när han ”talar” m hundar.., både genom korrigering och förstärkning. Även om hunden vet att vi ej är en hund så kan vi kommunisera med varandra om vi gör rätt!
        Obehag för en hund är att låsa in den i ett annat rum än sin ”flock”, för att man får besök! Att skrika och sparka en hund ger obehag.
        Men en väl avvägd korrigering m ljud, koppel, fot eller hand i perfekt tajming innebär bara att man bryter hundens beteende. Det behövs ingen fysisk kraft för att det ska vara effektivt.., rätt sinnesstämning, tajming och en intensitet i rätt förhållande till hundens sinnesstämning är viktigast. Och alltid visa självförtroende och lugn.
        Precis som en katt korrigerar en annan katt, hund, människa, eller en hund säger ifrån till en annan hund som är i fel sinnesstämning.., på samma sätt tycker CM att ”språket” är tydligast från människa till hund. Alla djur, även hundar korrigerar ju med kroppsspråk och fysisk kontakt med eller utan ljud
        Detta för att bryta ett beteende och lugn ner den korrigerade hunden. Visst kan det uppstå protest från hundar med djupt rotade ovanor, framförallt om det är en dominant individ. Är det inte det så blir protester kortvariga och oftast obefintliga. Hundarna i USA som CM jobbar med är tråkigt nog otroligt underaktiverade. Knappt hundägare går ut m sina hundar där verkar det som, vilket leder till mycket rastlöshet och frustration som måste ut innan man kan tala till hunden sinne. Därför är det bra med fysiska protester från hunden då den blir av med innestängd överskottsenergi och frustration vilket lugnar ner hunden efter ”utbrottet”. Detta gör det mycket lättare att få kontakt m hunden och visa den nya bättre vanor.
        Det är förmodligen mycket lättare att jobba m svenska hundar då hundägara i Sverige aktiverar sina hundar 100 gg bättre:) Något som jag kan intyga om jag jämför de ”problemhundar som jag har träffat i Sverige, och de hundar som CM jobbar m i USA. Det finns nog ingen som respekterar hundar mer än CM, eller förstår sig på dem mer för den delen heller. Han har levt med hundar sedan barnsben och omedvetet och medvetet studerat dem hela livet!
        Det är skillnad på det och att plugga 5 år och lära sig från böcker, film och några månaders fältarbete då och då enligt mig. Etolog är inte tillräckligt som benämning för CM tycker jag. Det borde funnits en högre rang för honom;)
        Om man har en balanserad hund så kan man bara ha roligt tillsammans och njuta av livet. Men om man har en hund som vill döda alla hundar på promenaden, då måste man ta tag i probemen och sluta pjoska. Annars riskerar man att skada andra hundar och även sin egen!

      • Peter Carlsson 8 juli, 2012 den 09:19 #

        Lino: Du har förstås fel igen. Att ”gamla rön vs nya rön alltid kommer att vara på tapeten” är ett uttalande som säger väldigt mycket om dig som person. De flesta människor har förmågan, och viljan, att ta till sig nya kunskaper när de görs tillgängliga. När vetenskapen började förstå att jorden inte var platt, tog det ett tag för de värsta tvivlarna att acceptera kunskapen, men efter hand kunde så gott som alla förenas i den gemensamma förvissningen om jorden som ett klot. Än i dag finns det dock en och annan fanatiker som på fullt allvar menar att jorden är platt, en övertygelse som ofta är förenad med, låt oss säga, andra särpräglade personlighetsdrag. Ju mer jag läser av det du skriver, desto tydligare blir det för mig att du tillhör denna senare kategori. I små bitar och som isolerade brottstycken av insikt håller du med om, uttalar själv och antyder företeelser och förhållanden som ligger i linje med en modern hundsyn. Men när det handlar om slutsatsen, om helhetssynen, klamrar du dig fast vid ett aversivt förhållningssätt och hävdar med ihärdig envishet att ”jorden är platt”. Du ska få ett tips av mig, alldeles gratis (normalt kostar det en slant). Kör en förbehållslös backtrack på dina egna kommentarer, läs noggrannt igenom vad det är du egentligen säger/skriver, pröva logiken i det och ställ dina slutsatser mot väggen jämte din syn på hundar, människor och andra kännande varelser. Jag tror du själv kommer att bli förvånad över bilden ser.

      • Adina 8 juli, 2012 den 12:37 #

        Väl formulerat Peter :)

      • Lino 12 juli, 2012 den 03:00 #

        Gud vilken tur att du vet allt och att du kan påpeka att jag ”förståss” har fel! Tur för alla oss andra;)
        Jag är inte säker, men jag fick höra att någon vid namn Skinner använde klicker och liknande filosofier för inlärning på 50 talet och innan dess? Om det stämmer så är det ju gammalt och förlegat.., eller;)
        Jag tror på det som jag personligen har sett fungera perfekt. Inte vad som står i böcker och vad som visas på tv.., vilket var dad som fick mig att prova CM´s filosofier i första taget. Jag är svår att övertyga om saker som jag ej har sett själv på plats! Men idag är jag 100% säker på att det nästan alltid är hundägares sinnesstämning som avgör hur deras hundar mår och beter sig. Och självklart brist på aktivering, regler och disciplin! Därför är det nog mindre viktigt vilka tekniker och inslärningssätt man använder sig av när det gäller lära en hund trick, jobb och andra aktiviteter som är positiva som aktivering för hunden. Sinnesstämningen och hur vi som hundförare beter oss är viktigare än tekniken i dessa fall enligt mig. Men att ta bort obalanserade vardagsbeteenden är en annan historia i mina ögon.
        Jag är övertygad om att det är mycket mer effektivt både för hund och hundägare att med ledarskapsfilosofin allá CM, visa både hund och hundägare hur man får bort de gamla ovanorna och presenterar nya ”bra vanor” i hemmet och i vardagslivet. När detta är löst, så kan man gärna klicka fram alla möjliga kunskaper till sin hund. Vardagskunskap är dock bra mycket viktigare enligt mig för att först få harmoni i ”flocken” innan man ger sig på agility och annat kul.
        Sen finns det ju hundar som föds lugna, trygga och stolta utan att behöva bli överdrivet dominanta, och har de sedan tur att bli bra aktiverade och att deras ägare har det där lilla extra m djur och hundar, då behövs aldrig rehabilitering:) Det är dock inte så vanligt att skåda av vad jag har sett ute i vardagen;)
        Tack för ditt tips, men nej tack.., jag tycker som jag skriver och behöver inte backtracka. Om jag varit otydlig så kan jag gärna omformulera.., lätt att bli missförstådd när man skriver så här…! Men följande historia är i så fall mer tydlig;
        Jag har aldrig sett klickerträning fungera för att ta bort beteenden som hundaggressivitet, överdrivet vaktande och liknande problem. Jag har utmanat en ”klicker fantast” som hade jobbat som instruktör. Det var en 5 årig schäfer mix med hundaggressivitets problem b.l.a. Sällan en hund har ett beteende som ”stör”! Jag såg inga positiva förändringar efter 3 timmars ”jobb” med hunden. När jag fick förklaringen att det kan ta några sessioner innan hunden förstår klicker träningen, (hunden hade aldrig tränats m klicker), så…, well, jag blev inte impad i alla fall!
        Det tog mig 45 minuter, att efter en snabb promenad i koppel, lite lek och övningar (utan hundägarnas närvaro), att i koppel kunna gå förbi hundar utan kalabalik, och därtill så kunde jag med översyn släppa hunden lös i en rastgård med andra hundar.
        Såfort ägarna kom in i bilden så blev det svårare för hunden att slappna av.., och lite av fixeringen kom tillbaks. Jag jobbade aldrig vidare m hundägarna tyvärr och har inte hört något från varken klicker tränaren eller hundägarna. De blev nog lite putta båda två:) Detta var för 3 år sedan, då jag fortfarande var ganska grön och bara hade hjälpt vänner och bekanta med deras hundar. Varför kan inte bara alla göra det som de vill tro funkar bäst på hundar.
        Man kan visst ge tips och tycka till, men man kan ändå inte övertyga någon med ord om vad som fungerar eller ej. Det krävs nog fysiska bevis och att man är på plats för att visa någon om det funkar eller ej. Mindre problem kan nog tränas bort hur som, men de ”svårare fallen” tror jag absolut kräver mer av CM filosofin.., vilket innebär att man lägger ner minst 75% av jobbet på hundägaren och resten på hunden, som oftast fattar såfort en trygg, självsäker och lugn hundförare tar tag i kopplet. Ibland försvinner beteenden bara man kommer hem till folk! ;))

      • Johnny 12 juli, 2012 den 03:20 #

        Lino: har du någon hundskola eller liknande? Namn? Så att jag vet vart jag INTE ska gå :)

      • Lino 12 juli, 2012 den 04:05 #

        Har du problem m hunden? Du kommer inte gå fel. Det kommer vara tydligt att det inte är klicker skola och en massa godismatning, utan att jag utgår från CM´s tänk. Don´t worry;)
        P.s; Så trevliga ni är när man inte har samma tänk som er;)
        Men jag tror på CM och hans tänk vad ni än kastar på mig.Det funkar faktiskt nästan för bra för att vara sant, precis som på ”dog whisperer”. Och hundarna här i Sverige är 10gg bättre aktiverade, vilket har visats sig göra det än enklara att hjälpa hundar här än hur det är i USA:)

      • rplushundskola 12 juli, 2012 den 04:26 #

        Jag vet inte om du tror p gud eller r kritisk till religioner och deras makt ver det sjlvstndiga tnkandet men du talar som att du var frlst, ganska obehagligt. Att inte vnda och vrida p saker man str fr r fr mig totalt vansinne och att ”Tro p CM vad ni n kastar p mig” r ju, precis som Peter sger att hvda att jorden r platt fast allt tyder p att den inte r det.

      • Lino 12 juli, 2012 den 05:41 #

        Hahaha:)) Som sagt så tror jag inte på något man läser i en bok, (bibeln), så tyvärr får jag ses som ateist tills jag ser något som övertygar mig lika starkt som CM´s sätt med hundar har gjort.
        Jag hoppas att det finns något gudomligt absolut, som jag hoppades att CM´s sätt var lika effektivt som det lät och såg ut på ”Dog whisperer” på tv. Men jag trodde inte på det för det!
        Nu vet jag att det fungerar efter att ha använt mig av hans tänk och vissa av hans tekniker på alla möjliga hundar, raser och hundägare. Jag är övertygad och det räcker bra för mig i denna diskussion:)
        Men många blir inte riktigt övertygade förrän deras hundar ”visar” att den nya individen får dem att slappna av och nästan får beteenden att försvinna bara av närvaron.
        Det är därför som jag kommer att erbjuda första hembesöket helt gratis. Vilket betyder att om inte hundägaren känner sig bekväm med att jobba med mig och mitt sett att tänka hund så tackar jag för mig helt utan kostnad. Det är superviktigt att ägarna känner sig trygga och lugna med mig som tränare!
        Det räcker ofta för en hundägare att deras hund ”visar tummen upp” för mig, så är ägaren övertygad. Än så länge så har hundars reaktion på mig varit det absolut viktigaste för ägare, och inte vilken ”skola” man kommer ifrån som hundtränare!

      • Johnny 13 juli, 2012 den 11:35 #

        Nej jag har inte problem med hunden. Okej Lino, för att exemplifiera; hur skulle du gå till väga, steg för steg, i detalj med t.ex. en hund som vaktar ben, mat, leksaker etc? Han morrar, gör utfall och t.o.m bits om man kommer för nära.

      • Lino 13 juli, 2012 den 12:58 #

        Johnny, jag hoppas att du förstår att det är så individuellt från hund till hund och att det krävs mer info än så innan jag skulle ge mig på att göra en plan för hur jag ska gå tillväga. Jag måste träffa hunden och ägare/ägarna och se hela familjesituationen. Se hur hund och hundägare beter sig mot varandra och vid vardagssituationer där problem uppstår. Jag jobbar som CM i grunden, så det är nog lätt för dig att förstå ungefär vilken information jag behöver innan jag kan svara på dina frågor.
        Man måste träffa hund och hela ”familjen” innan man vet vad som saknas exakt, men det är alltid brist på ledarskap enligt mina erfarenheter som ligger i grunden. Det slarvas även ofta med fysisk aktivering och disciplin.., men jag jobbar ändå olika helt beroende av hur hunden är som individ, men lika viktigt är hur ägaren är som individ. Det är just därför som jag kommer hem till en eventuellt blivande kund på en kostnadsfri informationsträff. Då kan jag läsa av både ägarna och hundarna, och lika viktigt är att hund och ägare får chansen att läsa av mig som individ, så jag kan få ett ok både från ägare och hund innan vi bestämmer oss för att gå vidare med en rehabilitering.

      • Johnny 13 juli, 2012 den 01:09 #

        Ok. Om du jobbar som CM i grunden så utgår du alltså ifrån en dominansteori, där brist på rangordning och ledarskap alltid är grunden till olika problem? Du skulle alltså bestraffa bort de oönskade beteendena? Använder du strypkoppel och ”kickar” i sidorna? Varför förkastar du trevliga metoder som klicker och godisbelöning för att uppnå resultat? Som sagt, har du en hundskola och i så fall vad heter den?

      • Lino 13 juli, 2012 den 01:36 #

        Jag utgår precis som CM för att ett flockdjur som en hund i ett människosamhälle behöver en trygg, självsäker och lugn ledare som visar bra vardagsregler, både i hemmet och ute i vardagen.
        Någon som lär hunden vad som är rätt och fel. Precis som man ser till att man får väluppfostrade barn, så får man lägga ner jobb på att visa en hund vilka regler som ska följas för att alla ska må bra. Jag bestraffar aldrig en hund. Det är ju inte hundens fel att den beter sig mindre bra.., om den aldrig lärt sig rätt och fel på ett tydligt sätt så vore det korkat att straffa!
        Men att korrigera/bryta ett beteende med kroppsspråk, ljud och även fysisk kontakt, det måste man enligt mig göra. Kicken som du talar om är något jag har behövt använda ett par gånger bara. Det kan behöves först och främst och det är en fysiskt stark och större ras.., som visar dominans och stark fixering i ett felbeteende och där inget annat verkar kunna bryta hundens intensitet.
        Men jag brukar för ägarens skull prova andra korrigeringar så långt det går med tålamod först och främst. Jag kan dock säga att 9 gg av 10 så behövs inga kick korrigeringar på de hundar som finns här i Sverige, i alla fall av mina erfarenheter än så länge. Detta p.g.a att svenska hundägare jämfört m amerikanska aktiverar sina hundar mycket bättre. Just därför enligt mig, så finns inte samma mängd av instängd frustration och rastlöshet i svenska hundar som i de som CM jobbar med i USA. Fixeringar av dåliga vanor verkar vara mycket starkare i USA när jag jämför med CM´s avsnitt och de hundar som man har problem med här hemma.
        Jag anser att klicker och godisbelöning fungerar bra när det gäller inlärning av en redan hyffsat balanserad och väluppfostrad hund. Som i agility och andra positiva aktitveringar. Mina klienter som jag jobbat m hittils har oftast redan provat just klicker/godis utan framgång när jag kommer.., något annat kan oftast inte hundägare verkar det som..?
        Sedan har jag som jag skrev här igår för några år sedan haft en (utmaning) efter en liknande diskussion som denna, men en ”klicker expert”, hon var i alla fall en föredetta klicker instruktör.
        Du kan nog hitta och läsa om detta utan problem om du vill.
        Angående hundskola så kör jag igång officiellt senast till hösten om allt hinner bli klart.., hemsida, papper m.m…

      • Johnny 13 juli, 2012 den 02:19 #

        Jag vet inte var jag ska börja. Du låter som Anders Hallgren för 30 år sedan ;)
        Du tror alltså att hund och människa lever i en strikt rangordning med en ledare som ska tillrättavisa de övriga flockmedlemarna för att hålla dem på plats? Du tror inte på att relationen hund-människa skiljer sig en del från relationen hund-hund? Det du beskriver och dina tillvägagångssätt torde bygga på dominansteorin som ÄR en vetenskaplig blunder (!!). Om man dessutom utsätter en stressad, rädd eller aggressiv hund för situationer under ”rehabiliteringen” där så kallade sid-kickar behövs så gör man någonting väldigt fel! Du säger att du inte bestraffar hundar men använder ändå fysiska mönster som du kallar korrigeringar. Du funderar inte på vad hunden upplever? Säkerligen smärta. Du ser inte att vissa av dessa arbetssätt är både oetiska och ibland t.o.m. farliga? Att kicka en hund är inte bara att bryta ett beteende, det är att fysiskt bestraffa ett oönskat beteende vilket gör att hunden många gånger inte vågar göra om samma beteende, dvs symptomen försvinner många gånger men orsaken, oftast osäkerhet, finns fortfarande kvar. Hur belönar du hunden när den gör rätt eller använder du bara mängder av ”korrigeringar” för att uppnå önskvärt resultat?
        Varför är du övertygad om att endast godisbelöning, klicker och andra positiva metoder endast fungerar på ”redan hyfsat balanserade och väluppfostrade hundar?” Du tror inte att ”problemhundarna” också uppskattar trevliga tillvägagångssätt för att lära sig vad som är ”rätt och fel”?
        Du svarade inte på frågan om du använder strypkoppel (eller andra dressyrmedel)?
        Ok, var har du själv utbildat dig då?

      • Lino 13 juli, 2012 den 03:14 #

        Det är just när vi tror att det är så stor skillnad på hund-människa och hund-hund relationen som det blir problem enligt mig. För många hundägare behanslar sina hundar som deras barn, så är det bara. Det blir tyvärr helt fel för hunden då. Hundar ser oss som vilken annan individ som helst men vet såklart att vi inte är en annan hund! En individ bara, som en katt, en ko, en häst eller något annat djur. Kroppsspråket mellan djur som ej talar är ändå universellt enligt mig. Så man kan alltid ”tala” med ett djur och förmedla vad man vill och inte vill.
        Som sagt kicken passar inte alla individer och behövs sällan i min mening. Men att korrigera är inte samma sak som att straffa. Kolla synonymer till korrigera så står det; Ändra, rätta, justera, omarbeta, ta bort, förändra, reglera, skifta, omskapa m.m.., inte ett ord om straffa!!! De gånger som kicken används så kan jag säga att det kanske behövs 1 till 3gg.., därefter blir korrigeringar mildare och mildare om man gjort rätt och fått hundens uppmärksamhet och respekt. Om du också tror att det smärtar en hund med ”kicken” så glöm det tack.
        Om du jämför med ett bett från hunden och en korrigeringskick, så kan jag lova att ett bett känns mycket mycket mer fysiskt för en hund. Det är här många fattar helt fel.., det är inte styrkan i en korrigering som är viktig utan lagom intensitet i förhållande till hundens intensitet, perfekt tajming och framförallt den mentala sinnesstämningen man har när den utförs. Det ska inte göra ont, bara överraska så man får kontroll på situationen genom att stoppa upp hundens beteende och att få hundens uppmärksamhet, så man kan visa hunden att den ska lugna ner sig helt enkelt.
        Som sagt så behövs det sällan:) Belöna hunden gör jag såklart såfort den visar positiva förändringar. Det kan vara med röst, med beröring, aktivering, mat.., samma sak där så handlar det om tajming först och främst och inget överdrivet mat och godis bjudande. I början så kan man använda mat för att få igång hundens nos vilket ofta är något som inte hunden först och främst gör när den är fixerad på något, utan den använder ofta synen först och främst när de är hyper. Får hunden använda nosen i första hand så blir det mer naturligt vilket också ofta lugnar ner hunden.
        P.s Det är främst med ”starka” och dominanta hundar som fysiska korrigeringar behövs. Är det en osäker eller rädd individ så ska man vara försiktig med korrigeringar absolut, och jag brukar bara använda ljud, kroppsspråk och mindre koppel korrigeringar om det ens, med sådana hundar. Med osäkra hundar brukar det räcka att jag tar tag i kopplet så lugnar de sig, eller att stannar upp och platsa hunden en stund och sedan vänta tills hunden är lugn innan jag fortsätter övningen.
        Men självklart är positiv förstärkning lika viktig som eventuella korrigeringar!
        Stryp koppel använder jag helst ja.., det skadar mycket mer om inte hunden får ett jämnt tryck runt halen när den drar eller protesterar. Använder inga andra dressyr medel. Men om hundägaren inte har stryp så börjar jag med ägarens koppel ändå, och sedan rekommenderar jag stryp av samma anledning som jag skrev innan, och att man har bättre kontroll på hunden. Stryp eller inte stryp spelar ju ingen roll så länge en hund beter sig bra, men det kan rädda en ”tråkig” situation om den uppstår! Jag har alltid haft det där lilla extra när det gäller djur och framförallt hundar. De har alltid tytt sig till mig, precis som barn och ungdommar också gjort. De har alltid lytt mig framför t.e.x. mina flickvänner i mina yngre dagar och jag har aldrig haft hundar omkring mig sedan jag var barn.
        Idén att jobba med hundar kom när jag för 6 år sedan såg CM första gången. Sedan dess har jag pluggat CM och även annat som etologer och hundtränare tycker och tänker, och sedan har jag tagit lite här och lite där, men i huvudsak så är det CM tänket som har visat sig fungera för mig. Någon formell utbildning har jag ej. Funkar hur bra som helt ändå ju…
        Cesar Milan är självlärd.., eller som han själv säger, upplärd av hundar genom att ha studerat dem sedan han var barn, både omedvetet och medvetet! Klicker kvinnan som jag berättade om innan, ( vi hade en utmaning ju), hon hade flera utbildningar. Det hjälpte inte henne såvärst! CM har klarat sig hyffsat utan utbildningar.., ett diplom i all ära, men det är nog individen som håller i kopplet som är viktigast, och inte ett intyg! Eller?

      • Johnny 14 juli, 2012 den 10:51 #

        Nu blir jag riktigt förbannad. Du rekommenderar strypkoppel! Strypkoppel borde förbjudas rakt upp och ner eller användas på de tränare/ägare som tycker det är ett etiskt försvarsbart redskap att använda på hundar. Detta är bara ett bevis på att du arbetar med att tillföra hundar smärta och obehag för att de ska lyda. Det är ett vidrigt tillvägagångssätt. Skadorna av styphalsband är oacceptabla, t.ex. kotförskjutningar eller whiplash-skador. För att inte tala om syrebristen som stryphalsband orsakar. Varför vill man utsätta sin bästa vän för det när det finns alternativ? Här kan du läsa mer om stryphalsband:

        ”DAGS ATT FÖRBJUDA STRYPHALSBAND?” http://www.astors.se/stryphalsband-962059

        ”Stryphalsband – eller inte?” http://www.guldhunden.se/empty_12.html

        Att kicka hundar är heller aldrig ett nödvändigt eller försvarsbart arbetssätt! Varför vill du orsaka smärta och obehag? Tänk dig än en gång in i hundens situation och fråga dig varför du gör som du gör när det finns trevligare alternativ för alla parter. Det du kallar korrigeringar är bara en omskrivning. Du skriver själv att du koppelkorrigerar, dvs. rycker i kopplet. Vedervärdigt skulle jag säga. Du använder dig säkerligen av s.k. ”alfa-rullningar” också? Att man förkastar utbildning är också sorgligt. Att utbilda sig är att vidga sina vyer och se på saker från andras synvinkel – vilket du verkar behöva. Det handlar också om att uppgradera sina kunskaper i modern forskning och vetenskap. Det du pratar om ang. dominans etc ÄR förlegat. Bara att googla :) Det funkar inte heller att kalla sig hundexpert och hundviskare när man enbart är självlärd… Då finns det bevisligen många kunskapsluckor och man blir rätt inrutad i sitt arbetssätt. CM är ett exempel på detta.

      • Lino 15 juli, 2012 den 02:27 #

        Bli inte förbannad för att inte alla tycker som du.., kan du inte behålla ditt lugn i denna diskussion så hoppas jag i alla fall att du kan kontrollera ditt temperament bättre när du konfronteras av vardagssituationer med din hund där en annan hundägare och dennes hund eventuellt ”krockar” med dig.., ditt lugn är ofta bästa medicinen för samtiliga hundar och hundägare i liknande situationer.., bara så du vet;)
        Denna diskussion hittade jag i en tråd på ”Allt om hundar” som jag tyckte var vettig.., fler än jag som tycker diskussionen är mindre viktig ang stryp vs ”vanligt” halsband…;
        -”Det är lätt att hacka på folk som använder sig av halsband av strypmodell -för det är en grupp som är lätt att definiera..dessutom ligger det i tiden att det skall vara ”mjukt och behagligt”.

        Min fråga är, hur länge ska det vara mjukt och behagligt när hunden är 60 cm i manken, äter på mattes armar och knuffar omkull henne dagligen, eller dom måste vänta till mörkret infaller för att kunna ta ut sin hund. Annars så rycker den omkull dem?
        Hur länge ska vi acceptera att ägarna ska må dåligt över att inte kunna promera sina hundar överhuvud taget, för att någon sk uppfödare sålt dem helt fel hund?

        Att använda dressyrlänk eller kedja handlar inte om att vilja göra illa sin hund, det handlar inte heller om att vilja rycka nacken ur led..eller vara nåntyp av djurplågare. Det handlar oftast om att försöka återfå nåntyp av kontroll och kunna promera sin hund utan att vara rädd för att bli omkulldragen, råka ut för att man tappar hunden el dyl.
        De hundar vi ser ganska ofta – har 9 gånger av 10 redan gått en kurs där man enbart jobbar med mjuka metoder. Något som inte löst problemet för dem eftersom dom inte lärt sig vad som triggar hundens beteenden, hur hunden ser ut vid givna situationer osv. Så mjuka metoder i all ära, men dom måste lära sig att berätta om kroppspråket, hur människornas kroppspråk och känslor påverkar hunden. Innan ägaren KAN DET, kan dom inte heller nyttja de ”mjuka” metoderna rätt, eftersom det bygger på timing. Något som dessa människor sällan har, dvs de med problemhundarna.”-
        Viktigast borde vara hur man använder olika hjälpmedel och inte vad man måste använda. Har man mindre kontroll på sin hund p.g.a en fysiskt stark och envis hund, och risken finns för att hunden ”rymmer” från ett icke stryp om en kanin dyker upp eller t.e.x vid utfall vid hundmöten m.m.., så borde inte den rekommendationen vara ”kriminel” enligt mig! Konsekvenen av att hundägare tappar kontroll på en sådan hund kan bli hemskt tråkig! Ett stryp som ej är kedja, alltså läder är jag ej förtjust i dock.., det förhindrar att strypet hänger löst när hunden inte drar, och kan fastna i strypläge. Detta kan man missa och det kan leda till tråkigheter helt klart!
        För att Kotförskjutningar/whiplash ska uppstå så måste en hundägare verkligen vara totalt okänslig när det gäller tajming, rätt intensitet och verkligen överdriva i styrka när det gäller korrigeringar och att kontrollera sin hund! Med dessa egenskaper så lär det vara stor risk för dessa skador även utan stryp!! Det samma gäller syrebrist.., vilka idioter till hundägare kan inte undvika att deras hundar inte kan andas.., oberoende av halsband.., detta är mig en gåta! Jag är säker att Sverige hade förbjudit helstryp om det var farligt.., finns det något land som skyddar våra djur mer? Tror inte det…
        Allt kan göra ont om man inte vet vad man sysslar med.., men annars så är inte smärta det som fungerar i koppelkorrigering eller andra fysiska korrigeringar. Det är överraskingsmomentet och inget annat som gör att hunden bryter sitt beteende. Skulle man korrigera på fel sätt, genom dålig tajming, fel sinnesstämning eller fel intensitet så hunden får ont eller blir rädd, då är korrieringen gjord på del sätt och hundens reaktion lär inte bli som önskad! Därför rekommenderar jag aldrig att man ska korrigera innan någon som verkligen vet visar/modellerar hur man ska göra, på just den specifika hunden. En korrigering måste anpassas till varje individ, men även beroende av hur hundägaren är som individ. Det är en balansgång många gånger.
        CM kan kalla sig för hundexpert med eller utan utbildningar.., hans resultat ger honom den rätten! Jag kan bara säga att jag vet att hans sätt fungerat effektivt och nästan barnsligt enkelt i samtliga fall som jag har varit i kontakt med. Det är bara därför jag överhuvudtaget uttalar mig om CM´s filosofier och metoder! Genom att bara titta på hans program så hade jag aldrig uttalat mig. Det är inte bevis nog för mig om någonting överhuvudtaget här i världen. Så länge jag inte ser något framför mig, eller har provat det själv, så är jag aldrig övertygad vad det än gäller. När det gäller ”CM sätt” så är jag dock övertygad. Jag har både sett det, känt det och jag har många hundar och hundägare som är ytterst tacksamma för min hjälp. Bara p.g.a detta uttalar jag mig om CM!

      • Johnny 15 juli, 2012 den 04:53 #

        ”Kritik beror oftast på avundsjuka eller brist på att förstå vad man kritiserar”.
        Om det var fallet skulle vi väl försöka snylta på hans framgång och kalla oss ”Dog Whisperers” eller kritisera honom utan att ha förslag på alternativa metoder. Vi får inget betalt för att sitta här och diskutera med inskränkta människor, men vi vill utveckla hundträningen och få igång en diskussion.

        Du missar en väsentlig skillnad mellan vilda djur och domesticerade djur ;) Med det betyder inte att exempelvis våra tamhundar saknar grundläggande och naturliga behov och instinkter! Jag tror att någon har länkat det här tidigare men du verkar inte ha tittat på det (?): Dr David Mech, en världens främsta vargforskare som myntade begreppet ”alfa” på sjuttiotalet har nu gjort avkall och förklarar här varför rangordningen inte fungerar som han tidigare trott:

        För övrigt så används inte en klicker bara i trickträning! Det är en myt och påvisar bara hur lite du vet om världen som inkluderar positiva träningsmetoder och positiv förstärkning. :/ Jag blir inte upprörd för att ”alla inte tycker som jag”, jag blir förbannad när folk gör sina hundar illa och sysslar med kontroversiella och omoderna metoder och vägrar ”think outside the box”. Det finns för övrigt många lagliga metoder i dagsläget som skadar både djur och människor, tyvärr. Stryphalsband kan tvärtemot det du skriver trigga igång och göra att beteenden eskalerar, så att du rekommenderar stryphalsband till hundar med vitt skilda problem är förkastligt. Att du väljer att se på alltifrån starka, aggressiva till stressade hundar som ”problemhundar” som måste tyglas med olika metoder, istället för att de många gånger behöver stärka sitt självförtroende etc, är tvetydigt. Att dessa hundar behöver en tydlig vägvisare åt rätt håll inkluderar INTE att de behöver bestraffning! Strypkoppel (obehag) och bestraffning som verkar vara din medicin försätter många hundar i något som kallas för inlärd hjälplöshet. Om hundar hade varit bättre på att säga ifrån så hade de garanterat protesterat med så mycket obehag i sin träning, men istället lyder dem oftast snällt, speciellt när det kommer in en främling som sätter på annan utrustning och använder diverse ”korrigeringar”… Hunden lyder för att den inte vågar något annat, inte för att den vill eller är trygg hund…
        Här kan du bl.a. läsa en studie om hur stryphalsband orsakar stress hos hundar:
        http://stud.epsilon.slu.se/2287/1/benjaminsson_t_110222.pdf

        Eftersom du själv påvisar problematiken i att korrigera hundar, att det är så fruktansvärt svårt, lätt blir fel och är en känslig balansgång etc, är ju bara ett bevis på att det är ett luddigt, ogenomtänkt och ett ganska tvetydigt tillvägagångssätt. Risken är just precis det att majoriteten av hundägarna som försöker sig på vad du kallar korrigeringar (ryck med stryphalsband eller kickar i sidorna) vanligtvis orsakar smärta och/eller rädsla hos hunden vilket självfallet förvärrar problemen hos hunden. Det du kallar ”överraskningsmoment för att bryta ett beteende” innebär snarare att hunden reagerar på obehaget, dvs, du ”fick uppmärksamheten” eftersom hunden blev förvånad av smärtan. Uppenbarligen har vi väldigt olika syn på vad som är ok och inte ok att utsätta hundar för. Det du kallar ”överraskningsmoment” för hunden borde bara vara acceptabelt vid riktiga nödsituationer, exempelvis om hunden springer ut i gatan helt plötsligt och du blir tvungen att rycka i kopplet för att rädda dennes liv eller liknande och inte som som ett systematiskt tillvägagångssätt i sin hundsyn/hundträning!
        Sen tycker jag att du jobbar i fel ände. Poängen torde väl att vara att undvika situationer där ägaren har ”noll kontroll” över hunden!? Du verkar utsätta dina ”klienter” för situationer där ägare och hund drar år varsitt håll varpå ”kickar och koppelryck” blir nödvändigt i din mening för att hunden ska lyssna överhuvudtaget? Då har du som tränare misslyckats rejält i din tidigare grundläggande träning… Hundar med de extrema problem som du beskriver blir inte självsäkra och lyckliga hundar av någon ”quickfix”-metod och inte heller av att ständigt bestraffas/korrigeras. Det torde vara ett faktum.

        Du skriver följande att ”jag kan bara säga att jag vet att CM’s sätt fungerat effektivt o att du är övertygad”. Jag har aldrig sagt att det inte kan fungera att bestraffa en hund till lydnad men det finns metoder som är så mycket snabbare, säkrare och trevligare. Jag har diskuterat ämnet med människor som tyckte att Cesars metod fungerade trots att de tvingats göra samma sak i flera år. En kvinna var så stolt över att hon försökt lägga ner och dominera sin hund (för kloklippning) i tretton år och lyckats först förra veckan. En annan berättade att han korrigerade sin hund flera gånger om dagen för att den inte skulle göra utfall mot andra hundar. Det kallar jag inte en framgångsrik metod och framför allt inte etiskt försvarbar!

        Mer intressant att läsa/kolla på om vad som är problemet och så fel med CM’s domansbaserade och många gånger aggressiva metoder:
        http://barkaroundtown.wordpress.com/2012/01/15/whats-wrong-with-cesar-millan-and-dominance-based-dog-training/
        http://www.sciencedaily.com/releases/2009/05/090521112711.htm
        etc etc etc.

      • Lino 18 juli, 2012 den 11:16 #

        Jag hör enbart kritik dock. Antingen positiv eller så idiotförklaras allt som har m CM att göra! Och de ända alternativen jag hör är att man ska låta hunden räkna ut själv vad man vill, och sedan när hunden gör något bra ge den positiv förstärkning. Jag ser inte hur det ska fungera vid möte av hund om hundaggression är problemet. En hund stannar inte upp mitt i en ”dålig vana” och räknar ut att det är dags att ändra vana! Om ingen annan individ visar att något inte är önskvärt genom korrigering av något slag, och sedan vid förändring genom någon typ av positiv förstärkning talar om att ”detta är bättre för dig”, så ser jag inte hur hunden ska förändras inom kort.
        Och varför utveckla nytt när det redan finns ett sätt att tänka och metoder och tekniker som är så effektiva för båda hund och ägare..? Just det, det är bara ena sidan av staketet som vill ändra och hitta nytt! Forskare ändrar sig hela tiden om allt angående vad som är bäst eller rätt. Solskyddsfaktor t.e.x som ska skydda mot sol sägs idag vara farligare i solen än utan! Light drycker som skulle vara hälsosamt sägs idag vara minst lika farligt som socker.., o.s.v..Och jag har läst om de nya rönen om vargen med. Men det ändrar inte mina erfarenheter med hundar och hundägare för det. Jag tror på upplevelser framför något jag läser.
        Vi människor är också domestikerade från att ha varit neandertalare, eller har utvecklats och lärt oss moral och värderingar som ändrats mycket bara sista århundradet. Det innebär inte att ”djurisk instinkt” inte tar över t.o.m i dagens människosinne. Så när det gäller hunden är jag övertygad att dennes grundinstinkt är bra mycket starkare än vad många tror. Lär man inte hundar att de inte ska jaga kaniner eller annat vilt, så lär en stor portion av hundar inte kunna hålla igen när jakt instinkten sätter igång. Just varför så många hundar instinktivt vaktar i hemmet vid besök och ofta bara något låter i trapphus eller utanför huset. Lär vi inte våra hundar vad som är lagom när det gäller att larma, vilket de absolut ska göra, då får vi ett vardagsliv fullt med stress både för hundägare och hund. Detta genom ett överdrivet och fixerat vaktande med minuter av okontrollerat skällande och vankande. Man måste alltså dämpa instinkten med regler och begränsningar. Lagom är bäst.
        Jag vet att klicker/positiv träning inte använts enbart till trick och liknande, men jag tror inte att det är lika effektivt när det gäller att ta ta i svårare vardagsproblem, eftersom jag aldrig har set bevis på det helt enkelt först och främst, men även för att det verkar så ologiskt när jag läser om hur det fungerar. Jag hoppas att någon bevisar det för mig en dag. Jag hoppas att annat fungerar.., ju fler verktyg man har, desto bättre!
        Man ska inte försöka sig på korrigeringar utan att man har visats på plats hur exakt man gör! Absolut! Beroende av hur hunden är som individ, fysiskt och vilken sinnesstämning och problem den har, måste man anpassa allt perfekt. Även eventuella korrigeringar! Om en korrigering görs på fel sätt så blir det lätt ett straff för hunden. Men om t.e.x en strypkedja används rätt så finns inga risker för några negativa konsekvenser. Det är sällar ett verktyg som skadar, utan den som använder det. Om din hund drar i koppel eller försöker ge sig på en annan hund och du med strypkoppel håller emot och drar bakåt, ofta med ett långt koppel, det kan jag kalla straff. Håller man emot och drar bakåt med en jämn och utdragen rörelse så stryper man hunden. Med ett långt/löst koppel så blir knycket hårt när hunden gör utfall då den hinner få upp mer fart. Med kort koppel så har man inte bara bättre kontroll på sin hund, utan ovannämnda situationer undviks också. En korrigering däremot ska vara en sekund lång med omedelbara avslappning i koppel därefter. Sen korrigerar man inte bakåt, utan snett mot mig hanterare, eller snett uppåt mot mig. Kroppsspråket är såklart viktigt med och framförallt att man är självsäker, tydlig och lugn. Annars lär man misslyckas för alltid, så det är inte konstigt att dina bekanta inte fixat det. Det är svårare än man tror att vara en trygg, säker och lugn ledare;)
        Om en hästryttare ramlar av en häst så kan fysisk och mental smärta göra att ryttaren vill undvika hästar framöver. Så som talesaättet säger, ”trillar du av hästen så upp i sadeln direkt”! För om man inte utsätts för sina ”spöken” och lär sig att hantera saker på annat bättre sätt, då rider man aldrig mer! Man kan inte undvika svårigheter om man vill komma över dem. Det gäller alla. Människa, häst eller hund! kvinnan som lade ner sin hund inför kloklippning har inte fått det från CM kan jag lova. Youtuba du CM om hur han rekommenderar kloklippning så ser du. Att inte kvinnan fattade att det var fel!? 13 år! Det visar bara hur många hundägare som inte har en aning vad som är bäst för deras hundar. Sen kan man ha haft hund i 40 år, och alltid gjort fel! Sorgligt nog.

      • Peter Carlsson 18 juli, 2012 den 08:43 #

        Lino: Ibland är det lite läskigt att läsa vad du skriver. Du skriver: ”Och varför utveckla nytt när det redan finns ett sätt att tänka och metoder och tekniker som är så effektiva för båda hund och ägare..?” (Sic!)

        Ja, du, varför tänker vi nytt över huvud taget? Med ditt synsätt hade vi fortfarande levt kvar i den mörka medeltiden … Ja, just ja. Det är ju det du gör.

      • Lino 19 juli, 2012 den 02:22 #

        Lika läskigt som jag tycker det är att läsa hur säker man kan vara om något utan att ha testad eller studerat dess effektivitet, utan bara slår bort det p.g.a att det finns nya rön och att ledarskapsteorin är grundteorin och är något man har använt sig av från början. Än idag är det ju faktiskt många som fortfarand tror mer på den ”gamla skolan”. Framförallt tränas b.l.a polishundar och andra tuffare individer av en tydlig ledarskaps filosofi. Dessa hundar lyssnar främst på en tydlig ledare, och inte en glad individ med köttbullar. Hur kan det vara enligt dig att inte alla använder sig av enbart den mjuka skolan? Framförallt med individer som det krävs extra disciplin och kontroll av i de yrken de tränas till.
        Men jag repeterar att den mjuka skolan kan användas till mycket när det gäller positiva och roliga aktiveringar, och säkert till vardagslydnad med, om det är en individ som är undergiven och lugn från början. Jag är endast osäker och kritisk till om det fungerar så effektivt för att förändra svåra vardagsproblem genom att använda endast positiv förstärkning. Även dominanta och trygga individer,(ledare), menar jag behöver en trygg ledare som ägare för bästa utgång. Konstigt att ingen av alla som jag har haft denna diskussion med har kunnat eller velat bevisa mig motsattsen genom en film eller andra tydliga bevis, (alltså inte en text bara.) Jag vill bli övertygad om att annat kan hjälpa obalanserade hundar och deras ägare på annat sätt än det jag tror på. I mina ögon är det ju hemskt trist annars för alla hundar med problem, som har ägare som enbart tror på annat än CM och liknande hundtränare! Jag vill tro att annat fungerar!

      • Peter Carlsson 19 juli, 2012 den 08:53 #

        Lino: Det hela är mycket enkelt. Lär dig på riktigt hur hundar fungerar och hur du fostrar, utvecklar och vägleder hundar på deras premisser och utifrån deras förutsättningar på ett etiskt försvarbart och modernt, vetenskapligt uppdaterat sätt. Men innan dess kan du svara på min fråga som jag ställt i ett annat svar till dig. Frågan om vad som får dig att tro att du med din nuvarande (brist på) kunskap är kompetent att bedöma hur de hundar du ”rehabiliterar” egentligen påverkas av dina metoder.

      • Lino 20 juli, 2012 den 04:13 #

        Det är enkelt om man från början, (ju tidigare ålder desto bättre), fostrar en hund rätt. Vilket enligt mig är med lagon fysisk/mental aktivering beroende av ras, ålder och individ, lagom med regler och lagom med kärlek. Det är lika viktigt för en hund som för alla andra individer, att i sitt liv följa en gammal regel; Body-Mind-Spirit! Fysisk aktivering för Kroppen, mental utmaning för Sinnet, vilket gör att Själen mår bra. Precis som med oss människor. Tränar man mår man bättre även mentalt, vilket smittar av sig i kropp och själ! Men misslyckas man med hundens fostran så krävs det enligt mig någon som förändrar både hund och ägare med de metoder som jag tror på. Precis som med barn, kärleks par, vänner eller alla andra förhållanden mellan olika individer så är receptet enligt mig lagom av allt. Skämmer man bort sitt barn, sin älskade, sina vänner, en affärs partner eller sin hund, och inte sätter gränser, begränsningar och har vissa regler, då är det ganska logiskt att man inte får den respekt som krävs för att det ska vara harmoniskt och trevligt i förhållandet. Ger man ett finger så tas ofta hela armen, och det gäller alla individer vare sig det är medvetet eller omedvetet! Detta känner förhoppningsvis alla igen, även du.
        Efter att ha jobbat som ART-tränare med ungdomar från 13-18år på flera skolor i Malmö med omnejd, så kan jag verkligen intyga att bristen på respekt för lärare gör att många elever inte lyssnar och därför inte lär sig något vettigt heller. Det är enkelt. Utan respekt så får man ingen respons från någon individ. Det gäller i alla förhållanden väl! Utan respekt är det svårt att älska en individ enligt de flesta i alla fall! Jag kan inte älska någon som jag inte respekterar i alla fall. Detta är än viktigare för en hund enligt mig. För att få äkta kärlek så krävs ömsesidig respekt. Annars är risken stor att man endast blir utnyttjad. Om jag ska respektera min hund och inte skrika och skälla på min hund, då ska jag väl kunna begära att min hund slutar skälla när jag säger till. Om jag inte springer före och drar och släpar min hund efter mig, då ska jag väl kunna begära att min hund inte drar omkull mig i koppel bara för att det kommer en annan hund. Om jag inte petar och kniper min hund på ett irriterande sätt, då ska väl min hund sluta att hoppa på mig, morra på mig, naffsa och ibland bita både mig eller gäster i hälsenan när de ska gå.., o.s.v.. Ömsesidig respekt när det gäller vardagsregler i ett förhållande ska gälla för samtiliga i förhållandet, människa, häst eller hund.., spelar ingen roll enligt mig!
        Med detta sagt så ska man absolut inte överdriva mer med regler/gränser och aktivering än vad man bör göra med kärlek, lek och att skämma bort någon! Lagom är bäst! Annars kommer konsekvenser i våra hundars beteenden precis som med våra barn, eller vad det nu är man skämmer bort och aldrig disciplinerar. Logiskt enligt mig.
        Du frågar; -”Frågan om vad som får dig att tro att du med din nuvarande (brist på) kunskap är kompetent att bedöma hur de hundar du ”rehabiliterar” egentligen påverkas av dina metoder.” – Skulle det vara svårt att se eller? Jag har gjort detta inofficielt i över 3 år nu, just föra att känna mig säker på min sak innan jag ger mig på detta ”på riktigt!” Först och främst så klarar även en idiot som jag av att se skillnaden på en hundaggressiv hund, en osäker, nervös eller dominant hund som skäller ihjäl sig varje gång det ringer på dörren, med andra ord en stressad hund med ett obalanserat sinne.., och att dessa symptom inte finns längre. Påverkas hunden positiv så är det så tydligt och fint att se. Skulle inte jag se hur hunden påverkats så lär förhoppningsvis ägarna se det. Den tydligaste påverkan är det lugn som lägger sig över både hund och hundägare. Mindre stress och lugn och ro i hemmet, lugnare koppel promenader och hundmöten är de stora skillnaderna enligt mina klienter. Man både ser och känner en sorts uppskattning om ”äntligen ro i sinnet”. Det gäller faktiskt både hund och ägare;)

      • Peter Carlsson 20 juli, 2012 den 10:12 #

        Lino: Det finns väl snart inget mer att göra åt ditt fjantande än att sucka. Varifrån har du fått att en modern hundsyn baserad på vetenskap och praktiserad med etik skulle stå i motsats till regler och gränser? Du tror naturligtvis inte på fullt allvar att människor med modern hundsyn generellt accepterar att hunden drar omkull dem, hoppar okontrollerat på dem själva eller besökare eller skäller oavbrutet? I stället använder den typen av ”argumentation” för att vrida fokus bort från huvudfrågan.

        Det går naturligtvis alldeles utmärkt att skapa det lugn du pratar om på annat sätt än med obehag och fysiska ”korrigeringar”. Men för att göra det måste man förstås vara beredd att ta till sig annan kunskap än sina egna upplevelser. Och det är bland annat detta som är så oerhört märkligt med din inställning. Kunskap, oavsett om den utgår från teori eller praktik, är aldrig statisk. Det fundament som en duktig lärare måste bygga utifrån är viljan att själv aldrig sluta lära sig nytt. Där har du uppenbart massor att lära.

      • Lino 20 juli, 2012 den 10:21 #

        Det är ju jäkligt konstigt att CM är störst i världen då. Och väldigt skumt att folk kommer till mig för att inget fungerar i klickervärlden eller att de överhuvudtaget slutar skylla på rasen och tar sitt ansvar och inser att det är fel på uppfostran och inget annat! Och ingen kommentar på den ¤svenske etologens¤ uttalande om ledarskap? Och du, vi suckar också på den här sidan av staketet! ;)

      • Johnny 20 juli, 2012 den 11:22 #

        Men.. du tar ju inte in någonting!! Att CM är störst i världen? På vadå? Hyckleri? ;)
        Du påstår att du aldrig har sett en vänlig, duktig hundtränare ”lyckas”? Då har du inte sett mycket eller sitter inne på någon nämnvärd erfarenhet för den delen. Vad menar du att CM har lyckats med för något? Jag har aldrig sett honom lyckas då jag inte litar blint på allt jag ser på TV. Jag blir fruktansvärt illa till mods de gånger jag sett hans vedervärdiga program – jag ser passiva/förvirrade hundar som inte vågar göra något annat än att lyda. Men det är väl så man vill ha sina jyckar… De ska ständigt vara rädda/beredda på hårda korrigeringar så fort ett misstag begås. Men du som tycker TV shower är den bästa vägen att nå ut med sin hundträning, så är ju Victoria Stilwell ett annat stort namn med ”It’s me or the dog”. Hon är inte någon personliga favorit, men hon jobbar åtminstone med försvarsbara metoder och skadar inga hundar i sin träning av diverse problemhundar.
        Lino, som vanligt så fortsätter du att missuppfatta den ”mjuka skolan” som att det skulle betyda att man låter hunden göra vad f*n den vill och att man inte ställer några krav överhuvudtaget gällande beteenden och lydnad. Tvärtom så handlar inlärning och den eftersträvade vardagslydnanden om etik, respekt, tillit och att hunden självfallet ska få utlopp för sina naturliga behov såsom motion och stimulans. Detta ska självklart inte inkludera våld av något slag (fysiskt eller psykiskt som onödiga korrigeringar och exempelvis stryphalsband). Det finns så himla mycket att prova på och läsa och träna och allt vad det är, och tro det eller ej – även problemhundar kan behandlas varsamt och med respekt! Det ger oftast mer långvariga och säkrare resultat än att straffas för ”felbeteendet”.

        Det här bör du också läsa, som flitigt använder dig av termer som dominans och tror att vänlig och reko hundträning är ”något nytt påhitt”:
        http://www.dogma.nu/artiklar/den-missuppfattade-dominansen

      • Lino 21 juli, 2012 den 03:20 #

        Jag tycker inte att du tar in något heller! CM är den största hundkännare i världen och den med flest dokumenterade rehabiliteringar av alla! Hycklare..? Nja hade han varit det så hade han nog stoppats för länge sedan av någon organisation eller annat! Han gömmer knappast det han gör, utan visar det i tv. Dessutom för de som inte tror på tv så visar han exakt samma kunnande IRL runt om i världen. Bra läge för alla tvivlare att se att det inte är något som bara fungerar effektivt i tv genom fusk och annat!
        Jag har sett både CM och mig själv lyckas b.l.a, men även några till som är vänliga och duktiga, men jag har aldrig sett någon från klicker skolan eller någon som inte ser ledarskap som en huvudsak! Korrigera är fortfarande inte att straffa. Bara att tydligt markera att man inte tålererar ett viss beteende från en hund. Hundar gör så mellan varandra, så de är vana och fattar därför också direkt vad som ”sägs”! Detta är en av anledningarna till att det går så snabbt att få resultat, en annan är instruktörseffekten, vilket jag absolut erkänner. Logiskt att det blir så, precis som CM även säger. En ny individ med helt andra vibbar och känslor för hunden tar tag i kontrollen i ”flocken”. Så de ”svaga” vibbarna som en hundägare som älskar, tycker synd om, oroar sig för, är frustrerad på eller på annat sätt ”visar” svaghet inför sin hund.., dessa ”svaga vibbar” lyssnar ej hunden på! Så när en ny individ med tydliga, trygga, självsäkra men även lugna vibbar kommer in i bilden, så attraheras hunden av denna individs vibbar/energier eller utstrålning/temperament, som man också kan säga. Ett tydligt och tryggt kroppsspråk gör mycket med!
        Jag hör att du är lite av en CM hatare nu.., så vi kommer nog inte längre här hehe.., förblindat av hat och fast besluten att aldrig ge det en chans. Men det är lugnt. Håll du dig gärna till det du tror på och känner dig bekväm med. Så länge du inte har en problemhund så behövs inget speciellt ändå! Funkar dina hundmöten i koppel och löst och inte har några andra problem beteenden så är det bara till att skatta dig lycklig och fortsätta med dina positiva metoder, inget behov av att ändra ett bra recept. Men de som kontaktar mig har inte samma erfarenheter som du tyvärr, om så är fallet! Det samma gäller CM´s klienter.
        Det du ser på hans programm..; -”jag ser passiva/förvirrade hundar som inte vågar göra något annat än att lyda.”- tolkar du tyvärr fel, enligt mig och de på ledarskaps sidan. Vad du ser är en förvånad och säkert förvirrad hund, eftersom det är första gången som någon bryter och stoppar hundens obalanserade beteende! Har hunden alltid fått sin vilja fram innan så är det klart att det kommer en reaktion vid de första korrigeringarna, logiskt och naturligt! Men det tar inte många minuter för att hunden ska sammarbeta istället för att protestera. Det känns snart både naturligt och skönt för hunden att bli av med den stress som det innebär för hunden att alltid vakta, ge sig på andra hundar m.m, just för att hunden ser sig själv som flockledare i brist på någon annan. Men när en ny trygg, självsäker och lugn individ tar över.., då slappnar hunden av inom kort. Och som jag har repeterat en del gånger nu.., fysisk korrigering om det nu överhuvudtaget krävs, används endast i början några få gånger. När rangen är etablerad så räcker det att styra med kroppsspråk och verbal korrigering.
        Victoria Stilwell! WOW?? Snacka om hycklare! Skrattade när jag såg henne några avsnitt! Shit vilken bluff! Hon är ju rädd och osäker inför lite större och fysiska hundar! Hon är dessutom en sådan som rekommenderar att isolera hundar från deras ”trigger”! Livsfarlig hundtränare för alla inblandade! Hon ska verkligen hålla sig till att träna positiva aktiviteter och hålla sig undan rehabilitering, annars så kommer hon att skada sig med den oro och osäkerhet som hon utstrålar! Man kan fan inte vara rädd för ”tuffa hundar” om man ska göra nytta! Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag såg hennes kroppsspråk och hennes metoder. Pinsam!
        Det är ju det den mjuka skolan står för! Korrigera inte felbeteenden, utan vänta tills hunden själv väljer att göra något rätt, och förstärk sedan detta? Som att inte säga ifrån när barnen lever jävul, utan vänta tills de gör något bra och förstärka det beteendet! Jag tycker det låter sjukt omständigt och fel! Den respekt som du nämner verkar i mina ögon bara gälla från människa till hund. Hunden behöver inte respektera oss särskilt mycket. Och när hunden visar allt utom respekt för sin ägare, andra människor eller hundar.., då ska man inte få säga ifrån på ett tydligt, självsäkert men lugnt sätt! Med risk att hunden blir ledsen? Men den ägare, annan människa eller hund som blev ledsen rädd eller t.o.m skadad av hunden då.., det är helt ok! Snacka om dubbelmoral!! Korrigering är inte våld för hundar! Bara för överkänsliga hundägare i mina ögon. Men utfall från en obalanserad hund är verkligen våld! För alla inblandade.
        Har redan läst artikeln. ” I en jämförelse hon utförde mellan frilevande apor och apor i djurpark konstaterade hon att fångenskapen ledde till en välutvecklad hierarki, medan man svårligen kunde hitta något sådant hos viltlevande.” Om detta nu stämmer så kan man tolka hundar så här; Om man lät hunden vara vild och leva i skogen/på gatan så är den fri! Men hemma hos en människofamilj som bestämmer när, var och hur länge hundar får gå någonstans, så är det fångenskap allá fångenskap i djurpark! I I så fall är det än viktigare med ledarskap för hunden när den placeras hos en hundägare! Eller;) Tolkningsfråga som t.o.m etologer inte är överens om! Alla vill ha rätt! Bra pengar när de släpper böcker då ju..;)
        Också från artikeln; ”Istället verkar flocken hållas samman av relationer, som närmast kan karakteriseras som vänskapliga och ömma. Mech skriver att de subdominantas attityd till de dominanta mer liknade kärlek och tillgivenhet än skrämd underkastelse. Ett begrepp som ofta förväxlas med dominans är ”ledarskap”. I etologiska sammanhang betyder en flockledare helt enkelt ”den som leder flockens förflyttningar”. Olika djur kan vara flockledare i olika sammanhang och ledarskapet behöver inte ha något att göra med dominans.” CM har aldrig sagt att det inte ska finnas öm vänskap med våra hundar. Eller att en ledare ska gå omkring och dominera sin familj/flock eller hund/hundar. Men när en ”osäker eller hotfull situation” uppstår så måste hundägaren ta sitt ansvar och vara en trygg ledare. Och om någon måste disciplinera någon mellan hund/ägare, så hoppas jag att det inte är hundens jobb i de moderna etologernas ögon! Det samma på promenader, vi ska leda hunden, inte gå 2 meter bakom och bli ledda av hunden. Klart att hunden missuppfattar sin roll om den går främst! Som en ledare! Säger t.o.m din etolog! – ” I etologiska sammanhang betyder en flockledare helt enkelt ”den som leder flockens förflyttningar”. Olika djur kan vara flockledare i olika sammanhang och ledarskapet behöver inte ha något att göra med dominans.”- Sen om det finns ”kontrollörer” eller andra uppgifter för flera ledare med olika uppgifter.., ok visst! Vad man egentligen har kommit fram till då är att det finns flera olika ledare som är specialiserade på olika uppgifter. Men det finns dock dominanta roller och subdominanta! I människosammhället så krävs det alltså någon typ av ledarskap från oss hundägare om vi tittar på flockdjur som vargen t.e.x!
        Från artikeln; ” Jag tror att det finns faror med den senaste tidens fokusering på dominans i relation ägare – hund.” – Med andra ord så ”tror bara” dagens etologer mycket av det som du är säker på. Ingen är säker på något och man följer sin ”smak” när det gäller hundfostran! Inget är svart eller vitt, inte ens det dina etologer säger! I min värld så är en dominant individ en självsäker, tydlig och lugn ledare med kontroll. Inte en aggressiv, kacksig eller elak individ! Detta är såklart från CM! Så många olika åsikter och teorier, där t.o.m etologerna ”tror” att det är si eller så! Då litar jag hellre på praktiska bevis!

      • Peter Carlsson 18 juli, 2012 den 08:49 #

        Lino: Och förresten. Vet du ens vad ”domesticerad” betyder? Jag tvivlar eftersom du pratar om att ”vi människor är också domestikerade från att ha varit neandertalare” …

        Ägg i hela ansiktet … Jisses.

      • Lino 20 juli, 2012 den 09:33 #

        Jag vet vad domestikerad betyder. Ett latinskt ord, vilket jag som italienare har känt till längre än du förmodligen. Och jag trodde du förstod vad jag menade. Att människan från att ha varit vildare än dagens hundar ofta är, utvecklats från vildar till moderna ”människor av idag”. Skillnaden är bara att människan blev ”tam” av sig själv, (med vissa undantag), medan hundar och djur tämjts av människor.

      • Peter Carlsson 13 juli, 2012 den 03:30 #

        Lino: Återigen är du fel på det. Förstås. Om du verkligen, seriöst, tror att den här diskussionen, eller skillnaden mellan modern, vetenskapligt baserad hundsyn och traditionell aversiv hundhållning, handlar om å ena sidan ”klicker och godis” och å andra sidan ”ordning och reda”, är du ännu sämre påläst än jag trodde. Du behöver definitivt en verklighetsavstämning, inte minst vad gäller de moderna metoder som nu blir allt vanligare vid träning av exempelvis polis-, militär-, skydds- och räddningshundar. Google it.

        Om du bara hade ansträngt dig det minsta för att läsa på om inlärningspsykologi och modern hundsyn och hundkunskap, hade du också förstått att det handlar om helt andra saker.

        Dina argument för att hålla fast vid dominanstänk och flocktjafs är inte bara ologiska, utdaterade och kunskapsfientliga, du drar dig till synes inte heller från att dikta upp situationer där du säger dig ha ”utmanat” någon som, enligt dig, är ”klickerfantast som hade jobbat som hundinstruktör”.

        Låt mig säga det rakt ut, antingen ljuger du eller så är personen du beskriver en lika stor dilettant som du själv. Det finns mig veterligen ingen seriös klickertränare som arbetar under de förhållanden som du beskriver, i synnerhet inte under så lång tid som tre timmar åt gången. Att ”klicka in” en hund som helt saknar erfarenhet av klicker påstår jag tar någonstans mellan 10 sek och 5 minuter, beroende på hund och givna förutsättningar. Nog om det, jag tvivlar på att det ens intresserar dig.

        Det som för mig ändå är mest obegripligt med ditt och andra aversiva individers sätt att se på hundar är dess totala brist på logik. I mer än 15 000 år har vi människor levt tillsammans med hundar. Vi har ägnat stor energi och kraft åt att domesticera hunden och lärt den att leva tillsammans med oss för att utföra sysslor och uppgifter som är till gagn för oss.

        Varför i hela fridens namn skulle vi i det läget ägna kraft åt att bejaka det som vi under alla dessa år försökt jobba oss bort ifrån? I synnerhet i dag när alla som är förmögna att ta åt sig ny kunskap och är förändrings-/förbättringsbenägna, vet att hela dominans- och flockfilosofin bygger på felaktiga slutsatser, som i dag förkastas av till och med den som från början lade fram dem?

        Du gör som vanligt flera märkliga tankefel i din argumentation, bland annat när du skiljer på uppfostran och inlärning. Det finns ännu ingen som lyckats förklara vad som skulle skilja dessa saker åt, tvärtom blir varje försök att göra det en bekräftelse på motsatsen. Vi, precis som hundar och alla andra varelser, lär oss förstås att uppföra oss efter exakt samma principer som vi lär oss annat. Google it.

        Ditt sätt att resonera kring och att se på hundar skrämmer mig uppriktigt sagt. Det skrämmer mig därför att jag vet vad ditt synsätt betyder för de hundar som kommer i din och dina gelikars väg. Den enda ljusstrimman i det sammanhanget är att jag också vet att den samlade moderna kunskapen om hunden som en kännande varelse snart är så allmän att du och andra dominansgubbar kommer att trängas tillbaka till den mörka medeltid där ni hör hemma.

      • Lino 13 juli, 2012 den 04:21 #

        Som sagt.., helt olika saker att träna in polis, militär, skydds och räddningshundar – och att ha en balanserad hund i vardagen! Det verkar inte gå in hos många!
        Behövs inte dikta ihop något.., och det gällde att kunna passera hundar som ”den hatade” och några andra i koppel. Det kunde inte ha fungerat sämre för Klicker älskare. Hennes tips var från början att undvika hundarna! Bra sätt att sopa ett problem under mattan, vilket jag ej axepterade. Hunden var fixerad vid hundarna, främst en, och struntade helt både i klicker godis och kärringen! Döda hund var det ända intressanta tills jag provade CM´s sätt! Vad jag gjorde har jag rdan skrivit och orkar ej repetera det för jag ska ut i solen med min hund.
        För 15 000 år sedan eller bara för 100 år sedan kan jag lova dig att det inte fanns några obalanserade hundar! Varför? De behandlades som hundar. Inga firade hund födelsedagar då inte. Inget sova i sängar och hoppa upp i soffor när hunden själv känner för det. Och absolut inte hoppa upp på människor eller bita och ha sig.., hundar jobbade och lydde sina ägare förr. Idag gör de flesta hundar ingenting alls mer än leker och myser med husse/matte! Inga riktiga regler eller disciplin övrhuvudtaget många gånger, framförallt med småhundar, men det gäller nog alla många gånger!
        Att det är så svårt att förstå att det blir fel för vilket djur som helt till slut om man behandlar och framförallt tycker och tänker om sin hund, att ”det är min bebis”! Det blir inte bra varken för hund eller alla runtomkring. Så är det bara! Det är ju först nu de sista 3-4 decenierna som man ser mer och mer hundar m problembeteenden. Förr höll man inte på med en massa tjaffs med hundar och skämde bort dem till tusen!
        Det är därför det är big bussiness idag och det ploppat upp en massa olika hjälpmedel för hundar. Hunddagis för alla hundar med ”separationsångest” som ägare kallar det, hundtränare till höger och vänster som ska hjälpa ”problemhundar”. Detta behövdes inte förr då hunden behandlades som en hund.., ser du inget mönster i detta. Klicker och belöningsträningen tar över från den ”gamla skolan” och hux flux flippar nästan alla hundar ut vid möte av hund, vid hembesök o.s.v… hhmmm!
        Du.., världens största hundtränare är CM med sin ledarskaps filosofi! Förhoppningsvis och troligtvis så kommer den filosofi att spridas som en löpeld från USA i samma hastighet som den har gjort hittils runt hela världen, och jag kommer göra allt för att hjälp till.., för jag tror ärligt att detta behövs om vi ska kunna dämpa stressen i vårt samhälle genom att man kan ta bort stress från alla ”hundfamiljer” som har en ”problemhund”. Varje dag ser jag hundägare som inte vet vad de ska göra vid hundmöten utan att vara livrädda för bråk! Så istället tar de en omväg.., är det din medicin också kanske?
        Hej hopp nu måste jag uuuut;)

      • rplushundskola 15 juli, 2012 den 10:36 #

        För 15000 år sedan åt man upp hundarna om dom misskötte sig. Just saying…
        Låter resten av det du skrev tala för sig själv för det är så inskränkt och ogenomtänkt att jag blir mörkrädd.

      • Lino 15 juli, 2012 den 03:44 #

        Bra svar när man inte har något…

      • Peter Carlsson 13 juli, 2012 den 09:30 #

        Lino: Jag inser just att du naturligtvis skämtar med oss. För ingen seriös hundmänniska kan med någon som helst yrkesmässig överlevnadsinstikt på allvar påstå de saker som du precis gjorde. Du fick mig nästan att tro att du faktiskt menade allvar …

      • Lino 14 juli, 2012 den 10:23 #

        Hahaha:)) Detta måste ha varit samma situation för CM innan han kom igång på allvar! Att hundexperter, etologer och vanliga hundägare kritiserade och idiotförklarade hans tänk och ideér världen över! Idag skrattar CM sist hela vägen till banken dock, och han har miljontals hundälskare världen över som är ytterst tacksamma för att han finns och som sista utväg har kunnat hjälpa deras hundar;)) Nej förresten.., enligt dig så har väl CM betalt alla sina klienter och ”mutat” dem att ljuga om att han rehabiliterat deras hundar! Eller hur;)

      • rplushundskola 15 juli, 2012 den 10:34 #

        Det är klart att CM blir kritiserad, eftersom det han säger går i strid med vad forskning och utövare av modern hundträning kommit fram till. Om man övergett bestraffningsträning när det kommer till andra djur, varför skulle hundar vara annorlunda? För att dom inte dödar en om man gör saker mot deras vilja? Om du tillämpar dina metoder på en späckhuggare, tiger, grizzlybjörn eller annat stort rovdjur så är du död på nolltid. De här djuren klickertränas, eftersom tränarna behöver pålitliga beteenden och metoder som innebär korrigeringar medför fara för deras liv. Om hundarna var lite bättre på att säga ifrån när de inte trivdes hade nog träningssätten utvecklats betydligt fortare. Nu kommer folk undan med nästan vad som helst bara för att hundar är så anpassningsbara och stänger av till slut.

        Jag vet inte om Cesar mutat sina klienter, det tror jag inte. De allra flesta är säkert nöjda med resultatet (eftersom de delar hans hundsyn). En hel del har dock inte varit nöjda och omedlbart tystats med advokater och hot om stämning. Det gäller både fd anställda och människor vars hundar han arbetat med.

      • Lino 15 juli, 2012 den 03:41 #

        För det första så kommer kritik oftast från avundsjuka eller brist på att förstå vad man kritiserar. I USA stämmer alla varandra om det finns ett läge att ”tjäna” pengar!
        Angående att man övergivit ”ledarskaps teorier” bland andra djur.., så såg jag ett progam för lite sedan där en björn specialist förklarade att man måste få respekt från en björn, annars är det kört! Han nämnde att det gäller även vargar och de flesta andra däggdjur! Du vet väl att man inte ska visa rädsla inför ett vilt djur i naturen.., annars kan man starta djurets ”jakt instinkt”. Man ska inte heller vara hotfull. Man ska helt enkelt visa stolthet, självsäkerhet och framförallt försöka visa att man är lugn. Jag pratar om det ”universella språket” när man stöter på djur! Klicker som du nämner är ett verktyg för att lära späckhuggare, tigrar, hästar eller vad du nu vill.., olika trick och konster. Det är något helt annat än att visa en hund rätt vardagsregler eller att uppfostra en hund.., vill jag repetera. Sedan vill jag tala om för dig att om man korrigerar en hund på fel sätt.., eller gör någonting annat mot en hund som den ej vill, så lär den säga ifrån/korrigera den individ som gör det. Det finns de hundar som biter tillbaks direkt och det finns de hundar som börjar att korrigera genom att först nonchalera, om inte det funkar kanske visa lite tänder, sedan morra.., o.s.v.., individer som helt enkelt har längre stubin!
        Det sistnämnda är ett sunt sätt för en hund att säga ifrån om den inte gillar det någon utsätter hunden för.., inte att bita ifrån direkt! Sen finns det säkert hundägare som är helt ute och cyklar och och riktigt elaka mot sina hundar.., jag ska inte ens uttala mig om vilken reaktion jag önskar från dessa idioters hundar.., för det slutar alltid mer illa för hunden om den skulle bita sin ägare, oavsätt orsak!
        Så du säger att man måste alltså dela en hundtränares hundsyn för att vara nöjd med resultaten. Är det inte resultaten som ska avgöra om man är nöjd!?? Konstigt resonemang tycker jag!

      • Peter Carlsson 15 juli, 2012 den 09:06 #

        Lino: Men hur tänkte du nu? Du tror inte att kritik kan springa ur att man faktiskt förstår vad det handlar om och vad ett felaktig handlande i slutänden kan leda till? Du menar på fullt allvar att de som kritiserar, oavsett vad det handlar om, i princip alltid är ute och cyklar? Att det är förtryckaren som är missförstådd när omvärlden (och de förtryckta) kritiserar förtrycket? Ja, vad säger man …

        Du talar om respekt, men har så oändligt lite av den varan själv. Du accepterar inte vetenskap, du förkastar forskning och är blind inför andra erfarenheter än dina egna. Du bygger en bild av verkligheten som till synes inte är baserad på något annat än dina egna fantasier att bli en ”ny” CM. Det är patetiskt. Och sorgligt. Inte minst för de hundar som kommer att hamna i din väg.

        Det tråkigast i den här diskussionen är egentligen inte att du är av en annan åsikt än de flesta andra här. Det är att du nog egentligen inte förstår vad det är du själv säger.

      • Lino 16 juli, 2012 den 12:11 #

        Sedan CM har kommit in i bilden ordentligt här i Sverige så har jag hört allt från ”den mexikanen hit och dit”, till kritik som din, där man enbart pekar på vetenskap och vad som står i böcker. Men det är ingen som visat några resultat när det gäller ”mjuka metoder” som effektiv hjälp åt hundar med svåra vardagsproblem.., och när någon ”skryter” om positiv träning som hjälp på en enligt dom problematisk hund, så har det tagit flera år att förbättra hundens aggressivitet eller fixering! År! Föga imponerande.
        Men efter allt CM har bevisat 1000 tals gånger både i tv, skrift och annat.., alla hundar, hundägare och organisationer som han har hjälpt. USA´s president, Ophra, kända och okända personer.., då måste de ljuga såklart. Alla ljuger om hans mirakulösa hand med hundar, och förmåga att hjälpa hundar och deras ägare? Eller? Bara avund kan kritisera en sådan människa. Eller idioti! Enligt mig. Kan du kalla mitt tänkande sorgligt och patetiskt så kan jag kalla ditt tänk om detta för idioti. Inget personligt alls om dig nu.., jag tycker du verkar både vaken och allmänt trevlig när jag tolkar ditt språk, men i denna fråga så…;)
        Ärligt talat så har flera personer från den mjuka skolan rekommenderat till några av mina klienter att helt enkelt undvika andra hundar! Bra råd om man vill sopa problemen under mattan! Om man inte möter, hanterar och hanskas med ett problem så försvinner det inte. Tvärt om så lär det bli värre med tiden.
        Angående din fråga – ” Du tror inte att kritik kan springa ur att man faktiskt förstår vad det handlar om och vad ett felaktig handlande i slutänden kan leda till?” – Absolut tror jag det! Men när någon tror att CM ”kickar” eller korrigerar på annat sätt.., med avsikt vill skada en hund! Då tror jag inte att man har uppfattat saken rätt! Att någon tror att CM korrigerar så hårt att en hund får ont är i mina ögån helt sjukt faktiskt. Efter alla år som han har utvecklat sina tekniker så behöver han inte ta i alls.., det är CM`s sinnesstämning som är svår att ta in, lära ut och förstå. Varför alla dessa diskussioner uppstår förmodligen! CM`s naturliga kroppsspråk och sätt att vara är den största skillnaden mellan honom och alla andra enligt mig. Hans självsäkerhet, tydliget och ändå lugn, som han sedan blandar med positiv karisma inför varje fall han ska jobba med, just detta är skillnaden mellan honom och andra hundmänniskor enligt mig. Och att han sedan mer eller mindre alltid har levt med en flock hundar på ett eller annat sätt, gör ju att han alltid haft en stor fördel jämfört med andra hundmänniskor när det gäller att tyda hundar och deras sätt att vara och bete sig. Ganska logiskt! Att ha dessa erfarenheter i över 30 år måste slå alla böcker som finns tillsammans, om man ska tänka logiskt. Vilket jag vill göra och vilket hela CM´s filosofi grundar sig i. Logik, enkelhet, ”back to basics”, utan en massa nya ideér som t.e.x -”negativ bestraffning/positiv bestraffning”- och en massa annat som bara förvillar gemene man/kvinna!
        Det är ett djur, ett flockdjur, en hund och en ras! That´s it! Hur mycket man än älskar djuret, så får man inte glömma att ett djur trivs med att vara djur. Och varje djur mår bäst av att bete sig som och göra det Moder Natur har valt. Nej hunden är inte en varg. Men instinkten finns där hur domestikerade de än är. Det måste ju vara bättre för en hund att bli behandlad mer som en varg än att behandla den mer som en människa. Om man nu skulle välja alltså! För att vara tydlig; Antingen så sover hunden ute i hundkoja och vaktar på natten, lyder blint, respekterar ägaren, vet sina regler och gränser, man aktiverar hunden mycket fysiskt/mentalt, man lär hunden vardagshyffs så att den är social med allt och alla, disciplinerade mat ritual o.s.v… alltså lite överdrivet strikt som förr! Eller så behandlas hunden som en människa, med kläder, födelsedagar, presenter, en massa gos och kärlek, få regler och lite disciplin, lek, lek, lek.., och är det fysisk aktivering så är det lek.., på sin höjd agility, alltså lek, hunden får sällan springa fritt, ströva fritt och få sträcka ut ordentligt, hunden överbeskyddas o.s.v… Vilket liv tror du en hund mår bäst av i sinnet och kroppen! Logiskt tänkt nu!
        Vilket borde naturligtvis vara naturligast för en hund? Och nu menar jag inte att man ska välja ett av dessa två sätt att förhålla sig till en hund! Klicka hit dit och ”Utsläckning” som egentligen är en seg korrigering? ( ”Nä jag ska stå där när hunden stuttsar och hoppar på mig, vända mig om i värsta fall och kanske vänta i 2-3 minuter varje gång jag kommer hem.. hahaha? Jag fattar faktiskt inte detta.., det kan jag erkänna hahaha:)) Varför dra ut på lidandet? Dra av plåstret! Ofta behövs det inte mer än ett par fysiska korrigeringar. Sen räcker kroppsspråk och ljud om man vet vad man sysslar med resten av hundens liv:)

      • Johnny 16 juli, 2012 den 07:52 #

        Men du ÄR ju ute och cyklar! Du kopplar ihop den ”mjuka skolan” med att man behandlar ”hunden som ett barn”, ”inte låter den springa fritt” (tvärtom!) att man inte lär den vad som är tillåtet och inte tillåtet. DINA uttalanden bygger på okunskap och fördomar. Du tror inte att man kan åstadkomma ”vardagshyfs och disciplin” med positiv förstärkning eller förändra ”problemhundar” till det bättre med trevliga metoder UTAN att bli fysiskt våldsam. Det är DET som är sorgligt och patetiskt…
        ”Men det är ingen som visat några resultat när det gäller “mjuka metoder” som effektiv hjälp åt hundar med svåra vardagsproblem.” Hehe, jag hoppas du skojar rejält där!!! ;)

        Att vara tydlig, lugn och se till hundens behov innebär INTE att man behöver använda sig av ständiga korrigeringar!!! Det är DÅ någonting brister i relationen med sin hund.
        Ja, det är mycket du inte verkar förstå :) Varför förkastar du modern hundträning, forskning, vetenskap, resultat och lever kvar i det förgångna där hundar uppenbarligen far illa?

        Att inte CM avsiktligen vill skada en hund? Säkert, han vet nog inte bättre eller mycket skada hans metoder orsakar många hundar :(

        Du tror inte det finns en anledning till att CM är bannlyst på vissa ställen och att en hel del av hans avsnitt är förbjuda att visas i Sverige då många av hans metoder rentutav går emot svensk djurskyddslag?

      • Lino 16 juli, 2012 den 02:57 #

        Enligt dig och dina gelikar är jag ute och cyklar. Precis som jag och de som har sett hur effektivt CM´s sätt att jobba fungerar med hundar och deras ägare på ett fantastiskt sätt, tycker att du är ute och cyklar. Och japp.., den mjuka skolan är i mina ögon för loj för att den ska vara effektiv på många individers vardagsproblem. Om man har tur med en hund och att den av olika anledningar aldrig visar några störrre problembeteenden och man är en duktig hundmänniska varesig metoder och filosofi.., då funkar säkert alla hundtänk, även klicker och godis skolan. Men visar sig en hund vara en riktigt dominant, aggressiv, osäker eller rädd individ som bara kan släppa ut sin sinnesstämning genom aggressivitet eller andra fixeringar, då tvivlar jag stort på att hunden effektivt kan förändras. Det verkar ju som att orsaker till en hunds problembeteenden skall undvikas i första hand. Man tar bort hunden från ”fara” eller andra avtryckare som orsakar problembeteendet i första taget! Logiskt sätt borde man väl konfrontera sina ”spöken” och lära sig att handskas med dem på rätt sätt! Men så tänker tydligen inte de som jobbar med era metoder… Om mina uttalanden bygger på okunskap,(CM), så bygger dina uttalande på för många böcker och skrivna löften.., men framförallt på fördommar! Har du någonsin använt dina åsikter för att hjälpa en svårt obalanserad hund och sett med egna ögon att det funkar effektivt? Det borde vara genom sådana erfarenheter som man ska uttala sig, och inte vad man läser i första taget. Eller? Fortfarande handlar det inte om fysisk våldsamhet! Bara ett tydligt språk som hundar förstår, ofta inom minuter. Sen tar det desto längre tid att lära hundägarna att bemästra samma saker. Jag lägger sällan ner mer än 20% av jobbet på hunden.., resten av tiden får man lägga ner på människan. Hunden fattar nästan direkt och verkar oftast vara tacksam över att äntligen kunna slappna av när det ringer på dörren, vid hundmöten, kunna springa fritt och leka m hundar, bli av med fixeringar eller vad det nu är som förvunnit. Angående ”ständiga korrigeringar” så repeterar jag; Vid en rehab om man överhuvudtaget behöver korrigera fysiskt, så behöver man sällan korrigera fysiskt mer än ett par gånger. Sedan har man fått den respekt och framförallt uppmärksamhet från hunden att det räcker med ljud och kroppsspråk för att styra och visa hunden nya bättre vardagsvanor! Hoppas du har förstått nu att korrigeringar inte är något man måste hålla på med hela hundens liv. När hunden har lärt sig nya vanor så räcker det att kommunicera med sin hund m kroppsspråk och kommandon. När en klient lärt sig att läsa sin hund bättre och likaså hittat tajming och framförhållning, då behövs inte fysisk korrigering längre! Detta är ju såklart målet. Inte att korrigera varje dag i hundens liv. Och för att svara på..; -” Du tror inte det finns en anledning till att CM är bannlyst på vissa ställen…” – Enligt mig är anledningen okunskap om det han sysslar med helt enkelt. Förmodligen är de som beslutar i dessa länder klicker och godis fantaster..hehe;)

      • Peter Carlsson 16 juli, 2012 den 12:47 #

        Lino: Du är verkligen sanslös. Var får du allt i från? Dina påståenden om att ingen kan visa på resultat med hjälp av ”mjuka metoder” och när de väl kan det har det tagit flera år att producera resultat, är inte bara ologiska utan också osanna.

        Men det är klart, när man som du förkastar ny kunskap blir det ju svårt att ta del av framgångar inom annat än det man redan är bekant med. Jag säger som tidigare, google it. Som hjälp ska du få tre namn att börja söka på, Anders Hallgren, Grisha Stewart och Paul Owens.

      • Lino 16 juli, 2012 den 01:54 #

        Jag känner till Hallgren sedan innan och har läst om honom. Men även hans ”rehabiliteringar” är inget man har sett utföras, om man inte är hund ägaren då. Om han nu är så effektiv och tror på sina metoder så borde han genom ett tv program, (som CM gör), eller på annat sätt visa allmänheten hur och sprida sitt kunnande ordentligt. Idag skriver han bara böcker, åker på seminarier och utbildar tränare, så det lär inte vara mäjligt längre. Trist för de som vill tro på hans sätt att jobba med hundar, och mjuka metoder. Jag hittade ett inslag på Youtube med en mycket milt osäker lite tax, där Hallgren rekommenderar medicin med träning! Medicin? Lyckopiller för hundar eller lugnande? Skrämmande i vilket fall.., nu drogar vi våra hundar precis som i människo psykiatrin alltså. I stället för att arbeta bort ett problem så medicineras folk så de blir bedövade och inte känner något alls.., är det dax för hundar nu med. Jag visste att det inte är ovanligt i USA att hundar har fått lugnande stark medicin. Hemskt! Och samma sak med fyrverkerier och rädda hundar. Stoppa goja i öronen, ljudisolera ett rum och göm problemen! Som att undvika hundmöten och tro att problemet försvinner! Paul Owens ger mig samma vibbar. 45 sekunders regeln när man ska lära en liten hund att inte hoppa på folk vid hälsning.., och sedan mata med godis. Att man ska behöva muta sinhund med en massa godis varje gång man vill få respons? Kan den inte bara göra det av respekt? För att den vet att det är rätt beteende helt enkelt.., för att hunden vill följa sin ägare/ledares vilja i specifika vardagssituationer. Och alltid samma höga intensitet och stirriga beteenden av hundar i dessa miljöer. Jag blir stressad bara av att se dessa klipp! Sen är det enbart saker som att lära hundar att tycka om sin kennel med Hans & Greta teknik och andra basik kunskaper som verkar visas.., och hundarna verkar inte ha större problem! Jag skulle vilja se den typ av träning med en hund som verkligen är tuff, dominant och obalanserad.., eller jag skulle inte vilja se det förresten, för det hade nog nog blivit cirkus av det hela. Funkat? Nja.., knappast. Grisha Stewart samma sak enligt mig. Det ända jag ser dessa typ av tränare visa på Youtube är hundar som har mycket milda problem, om några alls.
        http://www.youtube.com/watch?v=Zujxv4xJf2Y I denna video så måste ju t.o.m hennes assistent, (monster), provocera hunden med ett hotfullt kroppsspråk och ”leka” Frankenstein för att hunden ska reagera med några skall! Ska detta vara en problemhund med rädsla för människor? Milt problem i mina ögon. Ta dit en hund med riktiga problem, som CM oftast jobbar med! Det hade varit intressant för mig, och gett mig en möjlighet att tro på att även den mjuka skolan fungerar på ”riktiga problemhundar”.

      • Peter Carlsson 16 juli, 2012 den 02:01 #

        Lino: Jag tror du behöver lära dig förstå skillnaden mellan tv-underhållning och seriöst hundarbete.

      • Lino 16 juli, 2012 den 03:59 #

        Som sagt så har jag använt mig av CM´s sätt så pass länge nu att jag vet att det fungerar! Men jag fick ingen kommentar angående videon som jag linkade till. Anser du att det är en ”problemhund”?

      • Johnny 16 juli, 2012 den 02:46 #

        Alla har inte samma behov av att synas i en tv-ruta och systematiskt tjäna pengar på sitt hundtränande begriper du väl… Du kan väl inte på allvar mena att man ”inte sprider sin kunskap tillräckligt” om man kontinuerligt skriver böcker, artiklar, krönikor, har seminarier, utbildningar men INTE väljer att satsa på tv-underhållning? :P Tv-program har en tendens att alltid bli till hundens nackdel i slutändan… Tv speglar inte verkligheten. Jag tror inte heller Hallgren kallar sitt sunda förnuft och trevliga hundsyn att han ”rehabiliterar” hundar ;)

        Gud vad du drar allt till det extrema i diskussionen. Vad håller du på med nu, anklagar Hallgren och den ”mjuka skolan” för att stoppa i hundarna lyckopiller? Du är ju sanslös. Sen undrar jag om du verkligen läser våra inlägg och begrundar det som påvisas? Du skriver samma saker gång på gång, Jag säger det inte ofta men: LÄS PÅ för guds skull! Positiv förstärkning och godisbelöning handlar inte om att muta sin hund. Och lägg ner ditt dominanstänk…. Hur kan du följande påstå att CM minsann jobbar med hundar med ”riktiga problem”, för det gör minsann inte ni som förspråkar trevliga och mjuka metoder! Vi jobbar bara med hundar med ”milda” problem. Vad TUSAN vet du om det?

      • Lino 16 juli, 2012 den 04:27 #

        Jag kan skriva och säga vad som helst.., men om jag inte kan visa att det funkar så… Det är förmodligen en av anledningarna till kriget mellan de olika ”skolorna”.., får vi bort CM så kan vi få tillgång till de pengar som han tjänar. Jag anklagar ingen ang piller.., såg det på nätet idag! Minns inte vem exakt av de tre personerna som jag blev rekommenderad att googla som gör så, men så är det! Förutom att tjäna pengar så är väl tv ett perfekt verktyg för att undervisa. Han är knappas ensam om det idag.., finns en massa hundtränare som använder sig av tv. Men kritisera bara CM för det.., det är lugnt, jag har fattat läget långt innan vår diskussion:)
        Svaret på din sista fråga är helt enkelt att jag bara jämför med vad jag har sett för olika hundar och beteenden i diverse klipp eller olika tv program från de två skolorna som vi diskuterar. Jag kan inte säga annat tills jag ser annat. Om du vet var jag på nätet kan se bevis på att en ”riktig problemhund” blir hjälpt av mjuka metoder så säg gärna till! Jag är super nyfiken på att se effektivitet även från ”din skola”.., och hoppas att det är möjligt. Men jag har aldrig sett det än så länge! Så länge det hjälper klienten och hunden så är det ju bara bra, oavsett metod tycker jag. Normala metoder alltså!

      • Peter Carlsson 16 juli, 2012 den 08:13 #

        Lino: Nej, du har fel igen. Tv är verkligen inte ”ett perfekt verktyg för att undervisa”, om du med det menar att tv är det perfekta undervisningsverktyget. Tv lämpar sig dock synnerligen väl för att popularisera, fragmentera, dramatisera och manipulera komplexa ämnen.

      • Lino 16 juli, 2012 den 09:19 #

        Inte undervisa rakt ur i tv soffan, men att upplysa om metoder och CM´s tankesätt. Det står tydligt innan programmet att inte gemene man ska prova det hemma utan en hundtränare närvarande. Men hundmänniskor kan ändå ta åt sig en del av hans råd, vilka är lättare att förmedla på tv än genom text. Man ser ju också hur effektivt det är på tv, vilket hjälper spridningen av ”CM´s skola”. Bra för de som inte tror på mjuka skolan när det gäller vardagsbeteenden. Tittare som behöver hjälp kan eventuellt kontakta någon som använder sig av liknande hundfilosofier om de märker positiva förändringar själv, genom att man tagit åt sig mindre råd, eller om de försökt allt annat utan framgång! De som inte tror ett skvatt på honom slipper. Men har man det där lilla extra som hundmänniska och är av liknande åsikter som CM står för, då är det ganska lätt att ta åt sig allt han säger och visar. Det är lätt pågrund av logiken bakom allt enligt mig i alla fall. Sedan krävs det såklart påläsning, övning och en del rutin innan man blir säker på sin sak. Men det är inte svårare än att lära sig klicker övningar när man lär ut trick till en hund eller häst.., kanske inte riktigt så lätt, det var en lögn. Men det fungerar faktiskt överraskande lätt, både att ändra hundars beteende och lära hundägarna att bibehålla, och även förbättre hundens nya bättre beteenden.

      • Peter Carlsson 16 juli, 2012 den 01:39 #

        Apropå det eviga mantrat ”det funkar!” hos dem som försöker försvara CMs aversiva hundsyn tänkte jag passa på att citera Zak George, hundtränare med positiv attityd till både hundar och människor, och som jag tror kommer att höra tala om sig. Så här skriver han i dag, den 16 juli 2012, på sin FB-sida, i ett tack till dem som sprider den moderna hundsynen vidare:

        ”It is the peak of human arrogance to think we just “get it” as a dog training culture. When a harsh method “works”, we accept that method as a reasonable way to proceed because it “works”. Of course pain and an “aversive approach” works! If a person was handcuffed and ordered to do something or else face a shock or a temporary restriction on their airway, then they are more likely to comply. Does that make it acceptable?!?!? Unfortunately, to most dog trainers it does.

        If you were a dog, would you be ok with being “trained” this way? For generations now, our culture has been brainwashed that dogs “don’t mind” this dictatorial treatment during training. To some extent they are right. Dogs happen to have this little trait called instant forgiveness. It’s classic human behavior to take full advantage of this and exploit them. All we have to do is look at how humans have traditionally taken advantage of animals that trust us throughout our history. Unfortunately, mankind’s most loyal species is not immune from this human deficiency of logic. Fortunately, we are in the twilight of this period. As leaders of a new era in how we teach our dogs, you guys are at the forefront of how the public sees dog training. Please keep educating and demonstrating how smart dogs are!”

        Tummen upp för Zak George! Kanske ett bra tips för ett nytt seminarium, Rasmus? :)

      • Lino 16 juli, 2012 den 03:56 #

        Fint och gulligt skrivet, precis som allt jag har sett från den mjuka sidan:) Men ärligt vilket är viktigast? Att det fungerar och man hjälper hundar med problem, och tar bort stress både från hund och hundägare.., eller att man stödjer allt som har med positiva övningar att göra, vilket förhoppningsvis fungerar med tiden? Om jag hade fått välja mellan att min hund ska slippa riskera att bli allvarligt biten eller att den biter någon annan allvarligt, vilket kan sluta med avlivning.., och en metod som bevisligen fungerar även om den är ”opolitiskt korrekt” i vissa ögon…, hmmm vad ska jag välja? Valet är lätt tycker jag! Resultat, resultat, resultat. Är inte ens hunds hälsa och sinnesstämning viktigare än att hundtränaren har bomullshandskar på sig? Fulla med köttbullar;)
        Om någons son eller dotter är en narkoman, så tror jag att resultatet av en rehabilitering är viktigare än att man som förälder tänker på hur rehaben går till. Man tillåter nog det mesta för att rädda sitt barn från överdos eller andra tråkigheter som en drog/dålig vana kan leda till. Hundar som har en fixering eller en djupt rotad dålig vana kan på något plan jämföras med en mänsklig knarkare tycker jag. En dålig vana blir till ett tungt beroende vare sig det är cig, droger, våld, fixering, rädsla, oro.., om man inte tar itu med problemet ordentligt!

      • Peter Carlsson 16 juli, 2012 den 09:18 #

        Lino: Vad du säger är att ändamålet helgar medlen. Oändligt mycket misär och skändligheter har försvarats med just det synsättet. Och fortsätter att försvaras …

        Med ett minimum av ansträngning går det förstås att föreställa sig massor av tillvägagångssätt som inte är acceptabla för att nå ett uppsatt mål. Precis som Zak George skriver, visst funkar det, till viss del, med aversion och korrigering, men är det etiskt, logiskt, mänskligt försvarbart? Nej, förstås inte för en tänkande och kännande individ med ens ett uns empati.

      • Lino 16 juli, 2012 den 09:52 #

        Poetiskt värre;) En ledare, en hanterare eller en ägare till ett djur, (som bör ses som samma sak och inte som mamma eller pappa!).., ska absolut inte glömma hundens alla möjliga fantastiska känslor och egenskaper.
        Men samtidigt så får man inte glömma att en hund tål mycket mer än vad du och många andra verkar tror. Det verkar som om ni aldrig har sett när hundar säger ifrån ordentligt mellan varandra.., alltså korrigerar varandra! Som varning eller mer, beroende av reaktionen på den korrigerade hunden eller om en människa särar på dem! Två hundar kan ryka ihop ordentligt under 30 sekunder. Om en hund viker sig därefter och ger upp kampen om herren på täppan, så ser man oftast dessa hundar skaka av sig incidenten och umgås med varandra sekunder efter.., som om ingenting har hänt. T.e.x om hundar har reagerat så på varandra i en hundrastgård, (var jag har sett liknande incidenter en del gånger.) Med detta rekommenderar jag inte att man ska titta på och vänta på detta scenarie om det skulle hända, men så är det. Sällan ”en fight” slutar värre än så faktiskt. Då ska det vara två hundar som är lika dominanta i sinnet och tuffa individer överlag. I vilket fall som helst så kan jag lova till 100% att det är mycket mer smärta och obehag inblandat när hundar tjaffsar med varandra än när man gör en CM korrigering…, hahaha, det hoppas jag att alla lär sig fatta. Och detta skakar de av sig som vatten och har inga ”hard fealings” sins emellan, utan de har bara satt rangordningen. Det både ser och låter värre än det är, för de är djur, hundar, och de tål mer än vi människor!
        Same same som CM gör under en rehabilitering. Han sätter rangordningen först, så han vet att hunden uppmärksammar och respekterar vad CM vill förmedla, så hunden kan hjälpas på snabbast och mest effektiva sätt. Varför dra ut på lidandet både för hund och ägarnas familj!

      • Peter Carlsson 16 juli, 2012 den 10:46 #

        Lino: Hela ditt senaste inlägg skriker av okunskap. Det är tämligen meningslöst att argumentera med någon som är i så total avsaknad av sakkunskap som du är på det här området. Du får helt enkelt läsa på om du vill upprätthålla någon som helst form av trovärdighet. Det funkar inte att bara rapa upp sånt du suttit framför tv:n och dragit i dig i extas över att få ditt dominansberoende tillfredsställt. Det enda positiva med din närvaro här är att varje sekund du lägger på att trolla i den här kommentarsspalten är en sekund vunnen för en hund som slipper träffa dig och dina Hollywoodfantasier.

      • Lino 16 juli, 2012 den 11:33 #

        Denna dialog är mindre trevlig nu. Hela du luktar för överlägsen för mig nu, utan att ha visat vad du har gjort för hundar som har problem. Mr Besservisser.Med eller utan köttbullar. Du hittar nog snart någon annan CM anhängare att klanka ner på;) Blev du mobbad i skolan kanske…

      • Peter Carlsson 17 juli, 2012 den 12:27 #

        Lino: Jaha, blev det jobbigt nu när jag började raljera på samma sätt som du själv gjort från din första kommentar?

        Du förkastar kunskap, bildning, erfarenheter, vetenskap och forskning. Du framhärdar i din övertygelse om att du vet bättre än den samlade kunskapseliten på området, dissar alla de studier och slutsatser som de kommit fram till efter åratal av forskning eftersom du inte ”sett det framför dig”. Du tar dig friheten att, enligt egen utsago, använda aversiva metoder mot andra medvarelser för att nå dina mål, för att ”det funkar”.

        Allt detta motiverat av en amerikanskt superproducerad och tillrättalagd föreställning du sett på tv. Förstår du inte själv vilken förmäten bild av dig själv du bygger?

        Gnäll inte över att du inte gillar tonen, den har du själv satt. Och du, var någonstans har jag ens antytt att jag gjort eller inte gjort något för hundar med problem? Det är du som gång på gång obekräftat påstår att du gjort det.

      • Lino 17 juli, 2012 den 12:30 #

        Raljera och person angrepp och två skilda saker enligt mig! Men jag är van att höra det från den ”mjuka skolan”, vilket är ironiskt om man tänker efter. Jag förkastar ingenting, men jag har svårt att tro på något om jag inte själv har sett att det fungerar. Det spelar ingen roll vad någon säger eller skriver om någonting.., om jag inte ser resultat eller fysiska bevis på att det stämmer, så förblir jag tveksam. I detta fall har jag ej sett bevis på att det finns någon bättre metod än CM´s när det gäller rehabilitering av obalanserade hundsinnen. Framförallt när osäkerhet, rädsla eller dominans lockar fram aggression, (överdrivet vaktande av revir, person, mat o.d), fixeringar eller annat. I sådana fall så tror jag absolut att ledarskap, självförtroende, lugn och korrigeringar är viktiga verktyg. Om en hunds osäkerhet och rädsla däremot sätter igång flyktinstinkt eller får en hund att stänga av.., då behöver man ta det försiktigt och gå varsamt framåt och ha mycket mer tålamod. Så just när det gäller att bygga upp självförtroende så använder t.o.m jag träning som innehåller mycket positiv förstärkning och inga fysiska korrigeringar. Om jag måste korrigera något så blir det enbart m kroppsspråk och lugna kommandon.
        Men jag måste ändå fråga. ”Om du inte har provat att rehabilitera en ”svår” hund själv eller på annat sätt observerat det på plats, hur kan du då veta att det fungerar så effektivt och bra?” Du förlitar dig kanske på vad du läser i första hand, så länge skribenten har ett namn du tror på! Du borde kanske prova de metoder som du läser om, eller åtminstone vara närvarande när någon jobbar med att få bort vardagsproblem som hundaggressivitet, överdrivet vaktande och andra klassiska hundproblem, just med de metoder som du tror på.
        Men än en gång så vill jag poängtera att det viktigaste dock är sinnesstämningen hos hundhanteraren, vilket gör den stora skillnaden och påverkar hundar mest, oberoende av metod och hundtänk!

      • Peter Carlsson 17 juli, 2012 den 10:50 #

        Lino: Det första du måste göra är att lära dig att läsa innantill. Jag har inte sagt något om vad jag gjort eller inte gjort, och det är inte heller vad den här diskussionen handlar om. (För det är en diskussion, ett meningsutbyte, inte en småputtrig konversation, där vi pratar om än det ena än det andra.) Så försök inte vrida fokus från det faktum att det är du som dykt upp i den här spalten och gjort påståenden om egna framgångar.

        Diskussionen handlar om att du, enligt egen utsago, använder dig av aversiva metoder för att ”rehabilitera” hundar med problembeteende, och att du i det påstådda arbetet valt bort allt vetenskapligt baserat och bevisat kunnande på området. Du har gjort det till fördel för en hundsyn som bara befrämjas av ett tv-program som av alla med minsta erfarenhet av och kunskap om kommunikation och media betecknar som ren underhållning.

        Du framhåller att din ”tv-metod” är överlägsen det som det samlade vetenskapliga kollektivet inom forskning kring rehabilitering, inlärningspsykologi, beteende, arv och ursprung med mera är helt överens om. Gång på gång, med dårens envishet, framhärdar du i övertygelsen om att dina ”fysiska korrigeringar” får hundar som redan har problem att må bättre, att bli lydiga och visa ”respekt”.

        Har du någon gång, mitt i detta grandiosa överflöd av självtillräcklighet, stannat upp och frågat dig själv om du faktiskt, helt utan utbildning eller någon form av bekräftad kunskap om hundar, deras psykologi och beteende, över huvud taget är kompetent att bedöma hur de egentligen påverkas av dina egna metoder? Och om svaret, mot förmodan, skulle vara ja, hur berättigar du i så fall det på ett vederhäftigt sätt, ställt mot hela den etablerade vetenskapen, teoretiska såväl som praktiska, på området? Att du påstår att det funkar är inte ett giltigt svar.

      • Lino 18 juli, 2012 den 01:06 #

        Jag har inte sagt att du har sagt att du gjort något eller ej. Jag undrar bara hur du kan vara säker på att det du läser fungerar, fast att du aldrig använt dig av det för att hjälpa en hund med ordentliga problem? Köper du inte grisen i säcken? Fast att du läst att det är si eller så. Man kan ju även läsa om hur rätt det är att träna med dominanstänket enligt många på nätet! Polishundar och vakthundar tränas ofta som du hatar. Av en tydlig ledare. Så ju tuffare individ en hund är, eller tuffare ”hundjobb” som lärs ut.., desto vanligare är det att man använder sig av ledarskapsteorier i sin träning. Hur förklarar du det?
        Jag framhåller att efter ha studerat och tränat det som CM står för, så kan jag bara intyga att det fungerar exakt så bra som det verkar på tv. Men det betyder inte att det är enkelt! Jag hoppas att det är lika effektivt för obalanserade hundar och deras ägre att få positiva förändringar i deras liv med de metoder dom du gillar. Jag har bara inte sett bevis på det än…
        Hur hundar och deras ägare har påverkats av min hjälp har jag givetvis kunskap av. I min rehab ingår oftast flera återbesök. Även olika typ av kontakt därefter är vanligt. 5 månader efter en rehab så ringde en klient upp mig och sa att jag hade räddat hans och kvinnans förhållande förmodligen. All stress som omsvärmade dem p.g.a hundens beteenden gjorde att de mest bråkade vilket nästan förstörde sexlivet och andra viktiga ingredienser i ett förhållande. Detta samtal och samtliga efterkontroller och återbesök, gör att jag inte har några tvivel om att mina försök att hjälpa hundar fungerar positivt för alla inblandade. Änsålänge:)
        Jag repeterar att flera träningssätt och filosofier fungerar på många hundar. Men om man inte kan vara självsäker, tydlig och lugn i samtliga vardagssituationer, då fungerar inga metoder bra. Absolut inte CM´s heller!

      • Peter Carlsson 18 juli, 2012 den 09:19 #

        Lino: Men kära nån så svårt det här var för dig då. Vi tar det igen. Jag har aldrig nämnt någonting om vad jag gjort eller inte har gjort vad gäller att hjälpa en eller flera hundar med ”ordentliga problem”. Din slutsats om att jag bara jag läser, vad jag har läst eller inte har läst, får stå för dig. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen, eftersom det här meningsutbytet inte handlar om mig. Det är vad du själv påstår att du gjort som jag och andra ifrågasätter här. Så håll dig till det och försök inte byta fokus.

        Jag undrar hur du egentligen får ihop det du skriver. Lägger du bara lite fraser i en hatt och skakar och så får det bli vad det blir? Hela ditt resonemang brister i såväl logik som kontinuitet i argumenten. Några inlägg högre upp beskrev jag för dig hur det i dag blir allt vanligare med modern hundsyn bland dem som tränar polis-, militär- skydds- och räddningshundar. Det avfärdade du med att det inte var samma sak som det du pratade om, och därför inte hade bäring på det du försöker hävda.

        Nu skriver du plötsligt att ”polishundar och vakthundar tränas ofta som du hatar. Av en tydlig ledare. Så ju tuffare individ en hund är, eller tuffare ‘hundjobb’ som lärs ut.., desto vanligare är det att man använder sig av ledarskapsteorier i sin träning.”

        Så nu är det plötsligt giltigt att använda detta som exempel? Okej, låt oss göra det då.

        Du har fel. Igen. Som jag beskrev för dig tidigare är det alltså i dag allt vanligare att just dessa hundar med ”tuffare hundjobb” tränas med moderna, positiva metoder. Alltså tvärtemot vad du ville exemplifiera. Visst förekommer det fortfarande ”hårda metoder”, men de blir allt mer obsoleta.

        Inte heller här är du alltså påläst. Varför blir jag inte överraskad?

        Nåväl. Tillbaka till frågan jag ställde i mitt förra inlägg. Du misslyckades med att svara på den. Det enda du gjorde var att återigen bara vara självbekräftande. Det är väl klart att du själv tycker att dina metoder ger resultat, konstigt vore det ju annars. Kanske förstod du inte frågan? Då ställer jag den igen, så får vi se om du förstår den bättre den här gången:

        ”Har du någon gång stannat upp och frågat dig själv om du faktiskt, helt utan utbildning eller någon form av bekräftad kunskap om hundar, deras psykologi och beteende som du är, över huvud taget är kompetent att bedöma hur de egentligen påverkas av dina egna metoder? Och om svaret, mot förmodan, skulle vara ja, hur berättigar du i så fall det på ett vederhäftigt sätt, ställt mot hela den etablerade vetenskapen, teoretiska såväl som praktiska, på området? Att du påstår att det funkar är inte ett giltigt svar.”

        Lägg särskilt märke till sista meningen: ”Att du påstår att det funkar är inte ett giltigt svar.”

      • Lino 20 juli, 2012 den 09:56 #

        Ok.., och du verkar inte ha förstått varför jag undrar hur du kan veta att det du läst dig till verkligen fungerar lika bra i praktiken som i teorin.., men men.. Det kanske stämmer att det blir vanligare med ”modern hundsyn” bland dem som tränar polis, skydd och liknande… Mina uppgifter om att ledarskaps/dominans tänket är övervägande i denna typ av träning har jag fått ifrån nätet.., så ”don´t kill the messenger”. Dessutom så har jag under åren talat både med polis och väktare om deras hundsyn och träningsmetoder. Samtilga tryckte på med hur viktigt det var att vara en trygg och säker ledare till deras hundar och de var dessutom fascinerade av CM! Men det finns säkert undantag.
        Min feedback från mina klienter och hur hundarnas stora positiva förändringar är bevis nog för mig faktiskt. Sen är den etablerade vetenskapen inte så enkelriktad som du vill måla upp enligt mig. Det finns en hel del respekterade ”hundkunnare” som inte ser det så svart o vitt som du påstår.

        ”Att du påstår att det funkar är inte ett giltigt svar.” Om man idiot förklarar mina klienter och tror att hundarna bara ”spelar” balanserade, och dessutom påstår att jag inte har en susning om skillnaden på en problemhund och en förändrad hund.., ja då är inte den meningen något att hänga upp sig på!

      • Peter Carlsson 20 juli, 2012 den 10:18 #

        Lino: Ok, du förstår uppenbart inte frågan. Mitt fel. Jag försöker förenkla den så att det kanske blir lättare, den är ju i flera led:

        Enligt egen utsago saknar du alla former av formell utbildning på hundområdet, utan har bara dina egenupplevda ”resultat” att luta dig emot. Har du mot bakgrund av det alls funderat på om du över huvud taget är kompetent att bedöma hur hundarna egentligen påverkas av dina metoder? Om du har det, och svaret är ja, vad baserar du då det på, med tanke på att hela den etablerade vetenskapen har kommit till en annan slutsats?

        När jag skriver ”att du säger att det funkar är inte ett giltigt svar” är det inte för att idiotförklara varken dig eller dina ”klienter”, utan för att det faktiskt inte besvarar frågan. Det blir i stället ett cirkelresonemang i stil med att besvara frågan ”hur vet du att bilen inte är trasig?” med ”den startar”.

      • Lino 20 juli, 2012 den 05:25 #

        Nja jag tror jag förstår. Du menar att p.g.a att hela den etablerade vetenskapen har kommit till en annan slutsats., än CM, så har jag fel i allt. Även mina klienter. Först och främst så tror jag på CM liksom miljontals människor, både de som har sett honom jobba på nära håll, och andra. Sen har jag endast sett positiva resultat m samtliga hundar jag har hjälpt. Visst är det bara runt ett 30 tal hundar.., men det är alltid samma anledning till problembeteendena och alltid samma grundmedicin för att ändra på det! Jag tror som jag har nämnt innan att talang för vad man gör är viktigare än vilka metoder som använts.
        Praktisk erfarenhet är enligt mig den bästa skolan. Jobbade som servitör och bartender när jag var yngre. Helt utan ”teoretisk” utbildning så har jag ändå jobbat på Grand hotell i Lund, på Sheraton i Stockolm och topp restauranger i Italien. Bara med praktisk rutin, lyssna på någon man respekterar och eget intresse att läsa på, så kan man klara det mesta. Talang, intresse och att brinna för något är i mina ögon viktigare än ett diplom! Kalle kan vara dubbelt så bra som Olle när det gäller hundhållning fast att Olle har en massa utbildningar. Alla passar inte till allt! Med eller utan utbildning. Bästa exemplet på det är faktiskt CM. Idag har han gått kurser i annat än det han tagit fram, men från början hade han inte ett ända diplom ialla fall. Han är störst i världen idag! Ett diplom eller hundra, hade inte gjort någon skillnad.
        Så det fungerar att bli en respekterad bartender utan något annat än praktisk träning, och man kan även bli en stor och respekterad musiker fast att man inte pluggat på musikhögskolan och lärt sig noter perfekt! Jag har även jobbat som trummis i 25 år och musikproducent sedan drygt 15 år, parallellt med restaurantbranschen helt utan några ”respekterade” utbildningar. Min farfar och min far var båda musiker hela deras liv. Så min talang är medfött när det gäller musik! ABBA kunde t.e.x inte läsa en not när de var som störst och hade knappt några teoretiska kunskaper om musik alls. Det skrev sin musik enbart med ackord, (harmonierna.) Sedan fick en ”riktig” musiker skriva ner melodierna och göra resten! Talang! Jag har fler exempel t.o.m på stora jazzmusiker, men ska inte tråka ut dig! Antingen så har man det eller så blir man det inte, och det spelar ingen roll hur mycket man pluggar eller går kurser. Han/hon som har känslan, talangen och brinner för något kommer ändå att gå längre och bli bättre. Ok en matematiker, en kemist eller läkare måste ju läsa för att överhuvudtaget komma in på Universitet. dessutom är det skillnad på svårighetsgrad rent teoretiskt. Så där räcker inte bara talang. Men allt som har med konst, smak, känsla, dynamik, tajming, balans, improvisation och liknande, är en annan femma enligt mig. Det är nog därför som det blir i stället ett cirkelresonemang förmodligen! Du tror på ett papper som säger att man har en utbildning är bevis nog att man är duktig. Jag tror på talang och resultat.
        ”Hur vet du att bilen inte är trasig?” ”Den startar”. Bra liknalse och riktigt rolig:) Jag hoppas att du förstår mig bättre nu, även om du inte håller med!

      • Johnny 20 juli, 2012 den 06:02 #

        Det här bör du läsa:
        http://www.canis.se/bibliotek/artikler.php?id=47

      • Lino 20 juli, 2012 den 10:05 #

        Jag har läst det. Och likande innan med! Finns säkert bluffare på båda sidorna av hundträning. Finns i alla branchser. Men om man tror att CM är en bluff som inte ger otroliga resultat med sina klienter, är inte riktigt klok enligt mig! Kvick fix blir det om man inte ser till att ägarna lär sig vad de behöver, och ser till att de är konsekventa med deras nya verktyg i framtiden. Hundägaren är en stor del i rehabiliteringen. Vissa hundar tar längre tid än andra att få 100% balanserade. Mycket har med hundägarna att göra när det gäller att lyckas till 75&, 90% eller 100!! Många hundägare ute i landet hade nog blivet glada för en 50% ig förbättring på deras hundar!

      • Peter Carlsson 20 juli, 2012 den 09:42 #

        Lino: Nej, jag förstår dig inte bättre nu. Du dillar som vanligt. Talang står naturligtvis inte i motsats till kunskap, det är bara trams att försöka polarisera de begreppen.

      • Lino 20 juli, 2012 den 10:10 #

        Inte! Ok. Har du ingen speciell talang som du alltid haft ovanligt lätt med.., alla vet det. Dina föräldrarm dina vänner, lärare du…? Hade du haft det, så förstår du nog..

      • Peter Carlsson 20 juli, 2012 den 10:28 #

        Lino: Man skulle väl kunna säga att läsförståelse åtminstone inte är din största talang, men det vore kanske lite elakt. Talang utesluter naturligtvis inte förkovran, lika lite som förkovran utesluter talang. Det förstår säkert även du, om du tänker till.

      • Lino 20 juli, 2012 den 10:36 #

        Frågan var dock vilket som var viktigast i denna fråga om hundträning. Talang vilket innefattar känsla för djur, tajming, självsäkerhet, att ha lätt för det hela helt enkelt, Eller brist på just de,t och en massa pluggande bara! Vilket tror du är viktigast i praktiken? Hur var det med läsförståelsen? ;)

      • Johnny 20 juli, 2012 den 11:33 #

        Fast problemet är ju att DU tror att DU själv är kapabel till att utnämna dig till ”hundtränare” med allt som det innefattar. Du har ju tydliga kunskapsluckor och brist på erfarenhet i många ämnen som inkluderar hunduppfostran att det inte är lämpligt att för vind och våg ”starta en hundskola”. Det kommer inte bli bra i slutändan, eller du kanske också vill bli kritiserad världen över och bannlyst att visas i diverse länder? ;) Känns som ett vettigt mål… Det vore självklart vara lag på att du måste genomgå en auktoriserad utbildning samt inneha relevant erfarenhet av det du ska jobba med, speciellt när det innefattar levande och känsliga individer (hundar) med problem! DU tror att DU har talang, känsla för djur, innehar det du kallar ”tajming och självsäkerhet” – men vad tycker hundarna? Vad skulle de mest respekterade och moderna hundfolket säga om dig? Vägrar du utbildning och vetenskap för att de skulle förkasta din tro på dominans och ledarskap? Varför inte ta tillfället i akt att lära dig vidare – för hundarnas skull?

      • Lino 21 juli, 2012 den 03:47 #

        Jag vet att jag är kapabel. Jag har nöjda klienter och hundar som övertygat mig om det. Så man ska undvika att jobba med något man tror på bara för att det finns kritiker! Då kan nästan alla lägga ner det de gör. Det finns alltid någon som kritiserar andras sätt och tankar! Då kan samtilga politiker sluta för att börja med! ;) Jag använder mig inte av stackel eller elhalsband, så den typ av kritik lär jag ej få! Inte för att inte elhalsband kan vara ett effektivt verktyg i vissa fall.., men jag tror inte att det är ett måste att använda och dessutom så kan det påverka känsliga hundägare negativt om man skulle rekommendera det som verktyg. Det försvårar förmodligen en rehab då ägaren blir än mer känslomässig än de redan är, vilket inte hjälper alls!
        Jag vet att jag har det där lilla extra.., haft det sedan barnsben, vilket alla påpekat hela mitt liv! ” Jobba med hundar, de följer dig alltid”, ord från mina föräldrar, andras föräldrar, lärare och vänner sedan jag var 11-12 år gammal. Tyvärr halkade jag in i restaurantbranschen och musik i stället. Jag hade ju sluppit dessa diskussioner om jag hade satsat på hundar tidigare! Eftersom dokumenterad erfarenhet är viktigast för dig. Synd att jag inte hittar den annons om hundtränaren som började som polishundsförare och hade en sjukt gedigen 40 årig lista på vunna tävlingar från a till ö, utbildad som instruktör i allt man kan tänka sig och intyg som hundkännare som aldrig tog slut! Han hade nästan exakt samma tankar som jag om hundfostran och rehab! Hade du försökt trycka ner hans tänkande med, eller hans långa meritlista gör skillnaden?
        Jag lär mig gärna vidare om det är något som verkar vettigt och logiskt!

      • Peter Carlsson 20 juli, 2012 den 10:32 #

        Lino: Jo, precis så enig som jag säger är den etablerade vetenskapen. Det skulle du också se och förstå om du tog dig tid att förkovra dig. Jag skulle jättegärna vilja veta vilka dessa ”respekterade hundkunnare” är som du refererar till (CM behöver du inte nämna).

        Jag undrar också varifrån du fått att en modern hundsyn skulle stå i motsats till att vara en ”trygg och säker ledare”? (Även om jag ifrågasätter ordet ”ledare” eftersom det är ett belastat uttryck, men låt oss bortse från det just här.) Att signalera säkerhet, trygghet och förtroende har ingenting med ett repressivt synsätt att göra.

      • Lino 20 juli, 2012 den 09:52 #

        Jag har försökt förkovra mig men utan att imponeras. Det är just därför jag inte tror att det är effektivt nog för vem som. Det är alldeles för komplicerat för många tror jag. Det kräver dessutom mycket mer tålamod med ”snäll” träning då man går så försiktigt fram alltid! Som BAT som jag gillar faktiskt, där man åtminstone söker upp ”triggern” till problemet. Det är ju det man måste göra! Detta funkar nog effektivt på hundar som inte är för ”långt gångna”. Framförallt till hundar med osäkerhet , oro, fobier och rädsla kan jag tänka mig att det är ganska effektivt. Men till en dominant, tuff individ som är riktigt fixerad och som även är fysiskt stark, föredrar jag CM skolan. Respekterade hundkännare/kunnare som använder ledarskapsfilosofin i hundvärlden undrade du om. Jag menar inte etologer nu, utan respekterade hundtränare p.g.a deras långa och varjerade erfarenheter med hundar! Fulla med intyg, diplom och utbildningar. Ändå kör de CM inspirerat och vissa mycket hårdare än CM enligt mig! En svensk; Den kände etologen Lars Fält definierar i sin bok ”Hundens språk och flockliv” ledarskap så här: ”Med ledarskap menar man att någon kontrollerar, styr och riktar andras beteenden och tar initiativ till aktiviteter.”
        I Sverige har vi som respekterade hundtränare Fredrik Steen, Barbro Börjesson båda från TV och sen en hård snubbe i veberöd som jag inte minns namnet på. Och t.e.x en man som jag letar efter nu, svensk med sjukt mycket erfarenheten.., polis hundförare, vunnit internationella tävlingar i allt möjligt o.s.v, meritlista som var 40 rader lång! Samtliga med vikt på ledarskap, aktivering, respekt och regler först och främst.
        Att signalera säkerhet till din hund är inte att undvika hundmöten och muta m godis ialla fall. Det är inte heller att låta hunden gå före och ta första kontakten med omvärlden. Vi ska tydligt gå fram först och styra upp hur ett möte eller vad de nu än är för situation i vardagslivet som uppstår. Vi blir inte rädda, börjar gråta eller känner osäkerhet inför något med våran hund i vardagen. Det är en trygg ledare i mina ögon.

      • Peter Carlsson 21 juli, 2012 den 08:50 #

        Det här börjar bli riktigt pinsamt för din del, Lino. Precis som jag skrev i en tidigare kommentar här känns det verkligen som om du bara slänger ner några påståenden och fraser i en hatt och skakar, utan att egentligen veta vad eller vem du citerar eller refererar till. Det enda som tycks vara viktigt för dig är att det i den enskilda kommentar ter sig som att det ligger i linje med det du tror att du säger.

        I den kontexten är det lustigt att du citerar just Lars Fält, i tron att hans citat på något sätt stärker din sak eller argumentation. Jag rekommenderar att du läser lite mer om och av Lars Fält och inte bara kastar in ett lösryckt citat som du antagligen googlat fram. Det blir som sagt bara pinsamt för din del.

        Du går sedan vidare och säger dig räkna upp ett antal ”respekterade hundkunnare”. Det är nu det börjar bli riktigt festligt, för vad du gör är att du räknar upp två namngivna pajasar och en foliehatt som du inte ens minns namnet på.

        Barbro Börjesson. Fredrik Steen. Och en ”hård snubbe” från Veberöd. Jag ska fylla i minnesluckan åt dig. Det är förmodligen Bengt Rödseth du menar. Och med det är cirkustrion fulltalig …

        Låt mig säga att du med din uppräkning ändå gör mig ganska trygg. Om de här tre figurerna är de främsta företrädarna i det här landet för din hundsyn, lär den snart vara utdöd.

        Till sist. Om du över huvud taget ska ha en chans att bli betraktad som någonting i närheten av seriös, kanske du skulle vara ärlig i din argumention och inte ständigt försöka byta fokus på diskussionen eller konstruera falska polariteter och uppenbara skenargument. Det blir som sagt bara pinsamt.

      • Lino 22 juli, 2012 den 04:05 #

        Jag ber om ursäkt om jag inte formulerar mig och skriver lika bra som du.., (måste erkänna att du fomulerar dig och skriver jätte fint). ” Här känns det verkligen som om du bara slänger ner några påståenden och fraser i en hatt och skakar”, säger du.. ,- Jag har så mycket som jag vill få ut och det är så lätt att bli missförstådd genom text många gånger, varför jag egentligen inte tror att det blir särskilt tydlig och rättvist när man försöker diskutera vissa saker om känsliga saker som hundfostran på detta sätt. Det är mycket lättare om man är på plats och än bättre om man kan modellera med en hund samtidigt. Men jag tycker dock att hundhandling är viktigare än att kunna formulera sig perfekt som skribent! Lars Fälts citat tog jag från sidan som du rekommenderade. Jag tycker det är ganska tydligt att man kan tolka det som man vill.., precis som alla andra tolkningar av olika etologer angående vargen, hunden eller flockdjur överlag. Etologer studerar och tolkar även de olika, beroende av hur de är som individer o.s.v. Det är väl därför som etologer nästan alltid börjar sina meningar med, ”jag tror”, eller ”det verkar som” o.s.v… Det är ingen etolog som verkar vara säker på ledarskaps tänket eller om hur en flock vargar eller hundar fungerar egentligen, varken i det vilda eller i fångenskap!
        Jag undrar varför man ser på dessa etologer som gudar när de knappast utstrålar säkerhet i sina kunskaper! Fråga en etolog angående hur många hundar han/hon har lyckats hjälpa med ett svårt problem, eller hur många hundägare som tackat honom/henne av hela sitt hjärta, för att ”rehabiliteringen har räddat hela familljen från nervsammanbrott”! Istället för att skriva en massa böcker och uttalanden som börjar med ”jag tror”. Jag föredrar konkreta och praktiska bevis från hundägare och hund, med tydliga bevis i hundens beteenden från innan rehabiliteringen. Jag undrar hur många etologer som har en egen hund överhuvudtaget?
        Man kan läsa minst 10 olika böcker om barnuppfostran för att nämna något om fostran, med lika många lösningar och ideér. Varje individ som läser dessa böcker kommer beroende av uppfostran, personliga erfarenheter och olika syn på livet tolkat dessa böcker på många olika sätt. Det samma gäller allt här i livet enligt mig. Även när det gäller hundfostran. Våra åsikter och tolkningar baseras på olika personliga erfarenheter och sätt att vara som individer. Därför är det svårt att med text alla gånger få ut samma åsikter och tankar till alla, då det tolkas individuellt. Jag skäms inte för mina tolkningar av olika saker eller texter. Varför skulle jag göra det! Pinsamt är väl att säga till någon att den är pinsam för att han/hon tolkar och tror på ett visst sätt, angående vad som står i en bok t.e.x..
        Angående att förkovra mig så funderar jag på att eventuellt utbilda mig som BAT instruktör när jag har tid. Gillar den metoden för att vara en metod från andra sidan så att säga, och jag tror säkert att det är en bra metod med vissa individer, både när det gäller hund och hundägare. Bra alternativ i vissa fall, men även något som man kan testa på ”svårare fall”, och få nya utväerderingar om det hela:)
        Med hundkunnare/kännare så ska man väl inkludera etablerade hundtränare, vare sig de är på tv eller ej. De har varit hundtränare många år innan de hamnade i tv, och deras trovärdighet försvinner väl inte bara för att de visas på tv. Tvärtom så borde det väl vara en konsekvens av att de är duktiga på vad de gör tycker jag! Det samma med matprogram, musikprogram, träningsprogram eller vad det nu är. Visst är det affärer, men man kan ju hoppas att tv kollar upp referenser, erfarenhet och resultat innan de godkänner att sända ett program om något ”utbildande” eller informativt.
        Nej han i Veberöd hette inte B.Rödsteth, jag hade känt igen namnet. Men det kvittar då jag tyckte han var lite väl hård i onödan många gånger. Barbro som kastar påsar med burkar är inte heller en favorit, men jag gillar F.Steen helt ok. Gillar hans lugn, metoder och såklart att han kör ledarskapsteorin;) Har inte sett så mycket av honom och det var ett tag sedan sist, men vad jag minns så kände jag så för hans sätt att jobba och vara mentalt. Jag hittade snubben som man inte kan säga är utan erfarenhet med hundar! Han har väl också hört alla nya rön från etologer och den mjuka sidan! Dock säger hans erfarenheter med hundar att det jag med tror på är det mest naturliga sättet med hundar! Kjell Ström heter han. Ska bli intressant och se om du idiotförklarar honom med;) Du kan inte skylla på bristen av erkännande internationellt och i Sverige i alla fall. Eller bristen på utbildningar för den delen! http://www.hunddoktorn.com/?gclid=COHUlMbFrbECFe0tmAodsSgAzw

      • Peter Carlsson 26 juli, 2012 den 11:01 #

        Lino: Låt mig först säga att det här blir mitt sista svar till dig. Jag tycker vi redan upptagit alldeles för mycket plats i R+:s kommentarsspalt för en diskussion som redan från början egentligen var ”a lost cause”.

        Med det sagt kan jag ändå inte låta bli att reflektera över din bild av etologer. Att du tror att de ses som ”gudar” och att du funderar på hur många hundar de egentligen rehabiliterat, säger mig att du kanske ska tänka ett varv till kring frågan vad en etolog egentligen gör.

        Sedan ska jag också passa på att gratulera dig! Om du seriöst gillar BAT och funderar på att utbilda dig till BAT-instruktör, finns det ändå något slags ljus i tunneln. BAT kan inte kombineras med en repressiv/aversiv hundsyn om man vill nå några resultat, så i det avseendet finns det kanske hopp även för dig. Upplysningsvis kan jag dock berätta att det just nu inte går att bli certifierad BAT-instruktör (CBATI), varken här eller någon annanstans, eftersom certifieringsprocessen ännu inte är klar. Men den är på gång …

        Du undrar om jag tänker idiotförklara Kjelle Ström. För det första är det väldigt få personer jag ger mig på att idiotförklara (även om de finns). För det andra vore det förmätet av mig att uttala mig om Kjelle Ströms kvaliteter eftersom jag aldrig hört talas om honom förrän du nämnde hans namn. Förklaring till det är helt enkelt att vi rör oss i två helt olika delar av samma universum.

        Avslutningsvis. Alla former av mänsklig aktivitet är beroende av utveckling för att inte stagnera och dö. Utveckling är själva fundamentet till att vi finns här över huvud taget. Utveckling är också ett av de ben som kunskapsöverföring vilar på (så även den verksamhet Kjelle Ström bedriver). Med det som bakgrund behöver jag bara läsa några rader om hans filosofi för att förstå att han bygger sin hundsyn på utdaterade kunskaper. Hans framgångar är det ingen som kan förneka. Däremot får de mig att fundera på hur mycket längre han skulle ha nått om han hade följt utvecklingen.

      • Lino 26 juli, 2012 den 03:57 #

        Tack för tipset om hur det är med BAT utbildningar och jag håller med om att vi har tagit för mycket plats i spalten;) Ha en fortsatt trevlig sommar. M.v.h Lino

  39. Lino 13 juli, 2012 den 03:19 #

    Jag menar självklart, ”alltid haft hundar omkring mig”!

  40. Tina 25 augusti, 2012 den 10:32 #

    Internet made it easy for everyone with a small dick to go and hate on things. / Ray William Johnson.

    Stämmer så mycket på dig. Så enkelt att peka på fel hos andra, särskilt om de är framgångsrika. Är du avundsjuk att du INTE har en egen show? Att du inte är världkänd? som Cesar Millan…

    Lögligt.

    Vad har DU gjort för hundar? Hur många hundar har DU räddat från att bli avlivade? Hur många svårhanterade hundar har DU jobbat med? Inte ens en tionde del av det Cesar har gjort gissar jag på.

    Du skrev b a r a e t t arbete. Inte ens en bok. Cesar inte ens vet om det! Och de flesta med hund gör inte det heller. Och de flesta som orkade skiter väl i det. Tja, ett arbete.

    Vakna fy fan.

    Det är inte samma mentalitet och inställning till hundar i USA som det är i Sverige. Det är två olika världar. Det går inte ens att jämföra. Det är inte klokt att ens försöka. Och det är inte klokt att kritisera Cesar Millan. För han jobbar i USA och du sitter i Sverige.

    Men vill du göra något vettigt? Skriv ett arbete om att alla borde läsa Anders Hallgrens böcker.

    Då ska du inte låta som någon med en liten kuk i alla fall utan någon som har läst Anders Hallgren.

    • rplushundskola 26 augusti, 2012 den 10:06 #

      Jag vet inte om du har läst arbetet överhuvudtaget men utgår ifrån att du inte har gjort det iom att du skriver en så förvirrad kommentar. Jag är inte avundsjuk på Cesar för att han har en show eller är känd. Är inte heller avundsjuk på Josef Fritzl, Anders Breivik eller Adolf Hitler. De är också rätt kända. Att vara känd är inte automatiskt något bra eller eftersträvansvärt.

      Jag har arbetat med hundar i min firma i Malmö i ett år rätt exakt och har hjälpt förhållandevis många hundar redan. Jag har jobbat med omplaceringshundar innan jag startade firman och vigt mitt liv åt att hjälpa djur. Jag jobbar också med svårhanterade hundar ganska ofta, min egen rottis var vad Cesar hade kallat redzone när jag fick honom och han är en helt annan hund idag. Hundmötesproblem, osäkerhet med människor och liknande problem får jag arbeta med på många av mina privatlektioner och kurser. Givetvis har jag inte träffat lika många hundar som Cesar, men det är kanske inte så konstigt, med tanke på att han 1. Har varit aktiv betydligt längre och 2. Har en gigantisk verksamhet samt 3. Uteslutande arbetar med problemhundar.
      Men det är han ju inte ensam om, det finns en massa välmeriterade och kända instruktörer som arbetar med precis samma typ av hundar som Cesar har i sin tv-show, men med andra metoder och ett helt annat resultat. De hundarna biter inte tränaren, de blir inte tvingade till en massa saker de inte klarar av och de stänger inte av för att senare bita någon som de upplever hotar dem. Många av de instruktörerna har arbetat betydligt längre än Cesar och med (i min mening) betydligt bättre resultat.

      Om du läser arbetet så ser du att det är Cesars dominanstänk och metoderna jag kritiserar. Inte Cesar som person eller att han försöker hjälpa hemlösa hundar eller försvarar vissa utpekade raser. Kritiken är till för att utveckla hundträningen och hundsynen eftersom jag menar att de metoder han använder är förlegade och oetiska. Om du inte kan acceptera saklig kritik av en offentlig persons arbetssätt så rekommenderar jag att du läser på lite om hur sekter fungerar för du är helt klart i riskzonen.

      Jag skrev ett arbete, du har skrivit en kommentar på en blogg. Cesar har inte ens skrivit sina egna böcker.
      I rest my case.

      • Malvina Ravenklint 26 augusti, 2012 den 10:32 #

        Mycket bra svar Rasmus! Man blir mörkrädd när okunskapens lampa brinner så flitigt hos vissa. Ditt arbete om Cesar var oerhört bra och väldokumenterat. Jag om någon vet hur hårt du jobbar för hundars och djurs välmående och välbefinnande.

        Idag finns det så oerhört många och oerhört kompetenta tränare både i vårt land och i det stora landet USA. Vad folk kanske inte känner till är att Cesar är en sådan pass stor kassako för National Geographic att när Ken Ramirez hade gjort en show för ett filmbolag i Australien köpte NG upp det så att det inte kunde visa, allt för att skydda sin kassako. Om man har någon som helst kunskap så vet man att Ken Ramirez är en av världens bästa djurtränare.

        2012 och det finns människor som fortfarande tror att man uppnår en bra relation mellan hund och människa genom bestraffning.
        Bra mycket roligare att leta efter rätt som man kan belöna än att leta fel som man kan bestraffa.

        Det som är extra underbart är att de hundtränare som är kunniga inom sitt område är det som tränar med positiva metoder…något att ha i åtanke!

      • Peter Carlsson 26 augusti, 2012 den 11:31 #

        Och jag håller förstås med Malvina i det hon skriver. Även jag känner till vad Rasmus gör för hundar och djur, utan att behöva vara ”kändis”. Men jag måste lägga till att jag tycker det är otäckt pinsamt att läsa Tinas kommentar här ovanför. Hennes inlägg ångar verkligen av just den okunnighet, den avundsjuka och det hat hon anklagar Rasmus för. Själv skulle jag krypa längst in i ett hörn och skämmas tills jag blödde om jag vräkt ur mig den sortens kvalificerat nonsens om någon jag inte visste ett skit om …

      • Lino 28 augusti, 2012 den 02:04 #

        Att ni orkar tjafsa om Cesar Millan haha! Ni som inte tror på ledarskapsteorin som CM följer, och att ett flock djur behöver en flock ledare, (allt ganska logiskt egentligen), ni får gärna se era hundar som barn om ni vill. Så länge ni fostrar dem som ni förhoppningsvis tänker göra eller har gjort med era riktiga barn. Genom disciplin, regler i hemmet och i vardagen. Lika mycket som ni vill ha artiga och trevliga barn kan ni väl vilja det om era hundar med! Åtminstone vara den auktoritära medlemmen i familjen som visar vad som är rätt och fel. Man kan ju straffa sina barn m utegångsförbud och skälla och skrika på dem när de flera gånger under deras uppväxt driver föräldrar till vansinne! Men AAAaaahhh vad hemskt om man korrigerar en hund som vill döda en annan hund, eller t.o.m biter en människa! Mycket besynnerligt enligt mig;)

  41. Peter Carlsson 28 augusti, 2012 den 02:22 #

    Lino, lägg ner. Vi är ju överens sedan tidigare om att vi inte är överens. Vi behöver inte ägna hundratals inlägg åt det igen. Vi har liksom klarat av den biten.

    Men när någon gör mobbningsliknande personpåhopp på personer jag respekterar och bryr mig om och förväxlar genitalier med giltig diskussionsteknik, tänker jag i alla fall inte sitta tyst.

    Om det var något med dig borde du stå upp för såväl Rasmus som din egen rätt till egna åsikter, utan att behöva riskera att bli förolämpad av uppenbart labila internettroll.

    • Lino 28 augusti, 2012 den 02:34 #

      Ville bara säga att det är fantastiskt hur folk orkar tjafsa om CM hela tiden. Istället för att fokusera på hundars vardagslydnad och beteenden. Men jag håller med att man inte ska göra person angrepp på det sätt som gjordes precis. Men jag lägger inte av att säga min åsikt för den delen. Alla pekar och spyr på andra kända och okända ”hundmänniskors” hund syn! Vi borda kolla oss i spegeln istället.

    • snuzie 12 november, 2012 den 08:39 #

      Peter, det är ingen idé att tala om för Lino att det inte finns utbildningar inom ett område, för han har vitt och brett på AoH:s hundforum talat om att han är utbildad av Cesar Millan själv och bara väntar på sitt diplom. Han skulle också ha startat ett rehabiliteringscenter i Malmö i januari i år, en kopia av CM:s. Vad han glömde var att CM inte alls håller utbildningar i någon form över huvud taget någonstans i världen. Centret väntar man fortfarande på… i övrigt har han inte sagt någonting i den här tråden som han inte rapat ur sig på ovan nämnda forum. Han har blivit permanent bannad från forumet bland annat pga personliga påhopp.
      Rasmus arbete är välskrivet och upplyst och både Rasmus och Peter skriver väldigt bra och slår hål på alla Linos illusioner om vad moderna hundtränare och beteendevetare anser och genom forskning har kommit fram till. Jag har ingenting alls att tillägga i sakfrågorna utan vill bara göra alla uppmärksamma på att Linos (fd Angelo44 på Allt om Hundars forum) svada och rena lögner inte når några gränser.
      Tusen tack för ett bra arbete!

      • detblir 13 november, 2012 den 03:59 #

        Jag har aldrig sagt att jag har utbildats av CM, men två stycken i Norden har gjort det! Jag påbörjade dock en korrespondens utbildning som var möjlig för ett par år sedan.., men den historian som tolkades lika illa som CM orkar jag ej gå in på igen. Och de enda som sysslade med personliga påhopp var ”mobbing gäng” som huserar på flera hundforum. ” svada och rena lögner inte når några gränser.”, är ett bra exempel på personpåhopp som ”mobbibg tanterna” sysslar med där, och tack för ditt tydliga exempel Snuzie;) Klart att jag gav igen ibland.., jag hade sämre självdisciplin då! Jag är så härdad idag av sånt, så jag borde nästan tacka för all mobbing hehe;)

        Deras, (mobbing gänget), jobb verkar vara att se till att all hundhållning som inte grundar sig på klicker och köttbullar blir måltavlor för påhopp och kritik, vem det än är som talar om det. Flertalet gånger var det hundägare på b.l.a AoH:s hundforum som skrev privata meddelnade till mig och tackade för mina råd, fast mest iögonfallande var de forummedlemmar som frågade mig privat om hundbeteenden p.g.a, och jag citerar; ”Jag vågar inte skriva min fråga ut i tråden för jag vill slippa påhopp och kritik från mobben som finns här!” Sorgligt att man inte blir axepterad på ett hundforum om man ej följer ”de oskrivna lagarna” om att endast lyssna på ”köttbulletänket” om hundhantering!

        Hundrehabcentret som jag vill öppna ligger längre fram i tiden, men mitt företag är registrerat och öppnat idag. Väntar bara på min hemsida innan jag kör igång ordentligt.
        Jag kan bara hoppas, för hundar/hundägares skull, att folk snart ser vad som egentligen hjälper mest effektivt när man ska få bort fixerade ovanor från hundar, speciellt de mer intensiva och svåra problembeteenden. Det största misstaget dock enligt mig är att den mjuka sidan jobbar nästan uteslutande med hunden. När jag jobbar med CM tänket och problembeteenden så jobbar man ca 20% med hunden och resten av tiden med hundägaren. Detta borde ses över, vilket jag tror hade hjälpt till att slippa träna bort beteenden snabbare än 6månader till år som jag hört många historier om från ”mjuka skolan” angående den tid som ofta lär behövas.

        Förklaringen till den långa rehabtid brukar vara att man ska jobba sakta o.s.v. Jag tycker däremot verkligen att det är hemskt när en hunds sinnesstämning måste förbli stressad och full av oro, rädlsa, aggression eller vad det nu är som man vill jobba bort, månad efter månad och ibland ett år eller mer. Kan det inte vara så att det tar så långt tid p.g.a att ”svåra fall” inte reagerar på köttbullar, klicker och på att alltid undvika ”problemet” istället för att ta tag i det?
        Olika metoder kan säket nå samma mål, sen beror det väl på hur länge en hund ska behöva må dåligt som avgör vad man väljer för ”tänk” tydligen! Förändra hundägarens sätt först och främst, eller bristen på det, är nog den största skillnaden mellan hundskolornas grundstenar i alla fall tror jag, och det som gör det stora utfallet på hur snabbt man kan förändra en hunds beteenden!

      • Peter Carlsson 13 november, 2012 den 04:15 #

        Du är lustig du, Lino/Angelo/detblir, eller vad du nu heter egentligen. Egen hemsida/blogg (http://angelosrehab.wordpress.com) har du ju haft sedan 4 januari 2011, kan du inte använda den i stället för att sprida dina tokigheter på andras? Puss på dig, lilla troll.

      • detblir 13 november, 2012 den 06:21 #

        Jag har anställt ett företag som vet vad de gör. Tokigheter som värdens största hundhanterare använder sig av, och som bevisligen är den bästa metoden som finns! I alla fall om man lyssnar till tusentals m’nniskor som har kommit i kontakt med hans hjälp!
        Puss själv och glöm inte köttbullarna när du går ut med vovven;)

  42. rose-maria 25 september, 2012 den 04:15 #

    Blot en lille kommentar. Jeg har en lagotto romagnolo, som meget let stresser. Han har været virkelig svær at arbejde med. På et tidspunkt valgte jeg at gå til undervisning hos en klikkertræner, som er uddannet hos Canis i Norge. Det har bare gjort så meget godt for mig og min hund. Hvis jeg havde prøvet med CM, tror jeg virkelig det havde knækket min hund. Han behøver absolut ikke dominans, men forståelse og samarbejde. Man kunne let tro, han var agressiv, men han var stresset og blev let angst. Han er blevet en superdejlig hund, der virkelig har lyst til at arbejde, og hvis der er problemer klarer vi det med stille og rolig træning med godbidder.

  43. hanniy Wagenius 22 mars, 2013 den 02:36 #

    Riktigt bra skrivet! Jag har också varit väldigt imponerad av Ceasar. Att han lyckas få sådan ordning på hundar och ägare med en gång, men numera tål jag inte programmet. En som var involverad i min hund fastnade i d et programmet och helt plötsligt var alla hundens egenskaper något dåligt som skulle förändras. Och jag tyckte att det blev hotfullt för alla och vi kunde inte gå en promenad utan att börja bråka! Så jag är verkligen glad att jag hittat en annan metod!

    • rplushundskola 23 mars, 2013 den 10:13 #

      Tack Hanniy! Det är väldigt lätt att fängslas av programmet och när han berättar vad han gör så låter det ju ofta rätt logiskt. Särskilt när det kommer till SVÅRA hundar, där folk är desperata efter något som funkar. Fort. Det är så tråkigt att ha hund när man ska ha konflikter om allt hela tiden, vi kan bättre än så!

      Fint att du börjat tänka i andra banor, det är en spännande resa och jag är glad att jag får vara med på ett hörn. Hälsa Jack!

  44. Vakthund 26 april, 2013 den 11:58 #

    Allting är inte svart eller vitt! Det ena sättet funkar kanske inte på den andra. Det finns lika många sätt och metoder som hundar. Den ena vet bättre än den andra. Alla får man tycka men finns det någon anledning att hänga ut en enskild människa som Cesar Milan?

    • rplushundskola 28 maj, 2013 den 10:40 #

      Jag håller med dig, allting är inte svart eller vitt men alla hundar (och även vi) lär sig utifrån samma grundförutsättningar. Det som lönar sig vill man göra om, det som leder till något oönskat vill man undvika och det som inte lönar sig slutar man med. Det finns dessutom alltid en känslomässig läxa från alla situationer vilket gör att jag starkt avråder från att använda bestraffningar i träningen. Jag har förtydligat så gott jag har kunnat att det inte handlar om Cesar utan de metoder han förespråkar, då jag träffat många hundar som fått problem av den typen av behandling. Den har heller inget stöd i modern etologisk forskning. Vidare så är han knappast en enskild människa som vem som helst, utan en världskänd tv-personlighet som måste kunna tåla att kritiseras.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Den här Cesar-debatten.. | Petra & Skurk - 3 februari, 2012

    […] blogg finns här om ni vill komma i kontakt med honom: https://rplushundskola.wordpress.com/) Like this:GillaBli först att gilla denna post. Postat i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: