Möt Vita – en kinesisk överlevare!

22 Okt

Idag har jag hållit privatlektion för en väldigt speciell hund, Vita, som räddades från ett hundslakteri i Kina bild 3bara några timmar innan hon skulle ha dödats för köttets skull. José, som var där undercover för att filma djurplågeriet ljög för slaktarna och sa att han ville ha med en hund för att slakta själv. De köpte det och Vita lämnade helvetet i Kina för ett liv som älskad familjehund i Spanien. Sin bakgrund till trots har Vita inga problem med människor, hundar däremot är obehagliga och hon tar till tänderna för att försvara sig om hon känner sig hotad.

Vi pratade med José från Igualdad Animal i somras och han frågade om vi ville komma till Madrid för att träna med Vita när vi ändå var nere i Spanien. Fascinerade över den lyckliga storyn och trollbundna av den vackra hunden tackade vi glatt ja. Klart vi ville komma och hålla lektion!
Vita har gjort en fantastisk resa, från det smutsiga och av blod klistriga golvet i slakteriet till tryggheten i en familj och hon verkar ha fixat det förvånansvärt bra. När Vita räddades från slakteriet och flögs till Spanien hade de ingen aning om att hon var dräktig. Hon var i dåligt skick, smal och undernärd. Väl här födde hon åtta valpar, en dog kort efter födseln men de andra har klarat sig bra och fått fina hem runtom Madrid. Vita själv verkar ta det mesta i livet rätt bra, hon var framåt och ville hälsa på oss direkt när vi träffades i Madrids mest kända park. Ungdomar åkte skateboard några meter bort, folk joggade och cyklade förbi och hon såg inte ut att bry sig nämnvärt. Vi inledde lektionen med att prata lite om hundmötesproblematiken och jag förklarade hur klickerträning fungerar.  Jag visade dem lite grundläggande övningar som gör hundsituationerna och livet lättare, att hon självmant vänder sig om när kopplet sträcks och att hon lyssnar på ettbild(1) uppmärksamhetsljud. Hon fattade allting extremt fort. Därefter tränade vi med alla kvällspromenerande hundar som figuranter. Det var lite oförutsägbart att det kom hundar från alla håll men det fick duga i brist på en införstådd medhjälpare. Vita har enligt sin husse och matte stora problem med andra hundar, men hon visar det först när de kommit alldeles för nära. På håll säger hon ingenting men om de kommer för nära fräser hon ifrån ordentligt och går enligt Maria som har hand om henne snabbt till att försöka bita. Vi såg lyckligtvis ingenting av hennes problem, förutom vid ett tillfälle då en lös hund råkade komma lite för nära. Hon morrade, den andra hunden backade undan och så blev det beteendet belönat ännu en gång. Jag förklarade att hundar försöker öka avståndet när de morrar, skäller, gör utfall, snappar i luften eller biter. Även om de ofta verkar vilja det motsatta, komma närmare så vill de oftast bara gå därifrån förutsatt att de får chansen. Vi kan alltså använda oss av ökat avstånd för att förstärka de beteenden som vi vill ha mer av och se till att de blir lönsamma (istället för de beteenden hon använder i dagsläget). Så i Vitas fall lät vi henne titta på andra hundar och när hon bröt kontakten på ett trevligt sätt, dvs luktade på marken eller vände sig bort så klickade vi, gick bort en bit och gav henne något gott. Godbiten var så klart uppskattad men det som kom direkt efter hennes val att strunta i hunden var att hon fick gå bort och det blev alltså den tydligaste och viktigaste belöningen i träningen. Ganska snabbt kunde vi belöna med enbart ökat avstånd, utan godis som extrabelöning. Träningen brukar bli ännu mer tydlig när hunden inte distraheras av godbitarna men jag växlar utifrån situationen som hunden ställs inför. Om vi belönar med ökat avstånd mycket kan hunden på sikt börja hitta belöning för sina egna val utan att vi blandar oss i. Genom att bryta kontakten kan den öka avståndet och gå bort från en spänd situation, precis som en normalfungerande hund hade gjort.

Hundar som Vita, som reagerar först när de är alldeles för nära uppfattas ofta som oförutsägbara och är i mina ögon svårare att jobba med än hundar som gör utfall så fort de ser en annan hund. Obehagskänslan som får dembild 1 att agera kan nämligen finnas där långt tidigare än den blir uppenbar och om inte den som håller i kopplet är medveten om det kan problemet förvärras av att hunden hamnar i jobbiga situationer som staplas på varandra. Hundens till synes lugna beteende kan vilseleda och få oss att tro att allt är frid och fröjd men när hunden väl kommer fram till den andra hunden så smäller det. Genom att bli duktigare på att läsa hundar och förstå deras kroppsspråk kan vi bli uppmärksamma på när de är obekväma och ge dem chans att gå undan innan det är för sent. Hundar som inte får chans att komma undan jobbiga möten lär sig också en massa dåliga saker av att vi inte är lyhörda. De lär sig att det inte spelar någon roll om de försöker visa för oss att det är jobbigt, så de blir mindre tydliga i vad de känner. Samma sak händer i relation till andra hundar, om de blir intvingade i möten där den andra hunden kommer närmare och närmare för att vi inte lyssnar på vår hund och det händer upprepade gånger så kommer de artiga kommunikationsförsöken att bli fruktlösa. Det enda som finns kvar är försvar när det blir för mycket. Hundens beteende blir oförutsägbart och farligt.

Om du vill lära dig mer om hur du kan jobba med hundmötesproblematik rekommenderas boken Behavior Adjustment Training av Grisha Stewart. Du kan läsa en kort introduktion till hur träningssättet fungerar här. Föredrar du läsning på svenska så hittar du en massa bra knep i Åsa Jakobssons Lugn och fokuserad hund. Du kan beställa båda böckerna från oss eller hitta dem online. Om du inte redan läst den gripande historien om hur Vita räddades undan döden och våra tankar efter att ha läst om den hemska industrin så kan du göra det här.

Imorgon ska vi ta oss tillbaks till Fuengirola och möta upp med Therese och Nina från SOS Animals för att prata mer med dem om hundhemsprojektet. Det ska bli jätteroligt att få höra mer hur det funkar i dagsläget och se vad vi kan hjälpa till med. En annan organisation i Spanien, Amigos Mios skrev om projektet igår och det känns jätteskoj att inleda kontakten med dem! Nu ser vi fram emot ett par svettiga dagar på hundhemmet!

Annonser

2 svar to “Möt Vita – en kinesisk överlevare!”

  1. Lunishund 22 oktober, 2013 den 07:54 #

    Härligt läsning! Hoppas de nya kunskaperna gör att Vita och hennes familj får ett lugnare och tryggare liv. :)

  2. Peter Carlsson 22 oktober, 2013 den 08:21 #

    Fantastiskt att läsa om Vita! Hon och hennes familj kunde inte fått bättre hjälp! Och vilken känsla det måste vara att få träffa en hund som henne, med den bakgrunden och en så engagerad husse. Vitas historia måste berättas, så att det lidande hon genomgått kan användas för att minska andras. <3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: