Det handlar inte om metoder – det handlar om hundsyn

15 Apr

Det var ganska längesen nu, men det händer att jag diskuterar träningsmetoder med någon som inte alls kan förstå vad jag menar. Eller är det att jag inte kan yipyaphopebegripa att de inte förstår, hur tydligt jag än förklarar. Oftast sker den här typen av diskussioner på internet, och inte sällan uppkommer de runt någon typ av problembeteende och hur det bäst kan lösas. Länge vände jag ut och in på mig själv för att försöka förklara, överbevisa och få den andra parten att förstå. Sen insåg jag att vi inte pratade om samma saker. Alls.

När jag har tänkt mer på det är det inte så konstigt att vi inte kan komma överens. Det är tvärtom rätt logiskt att vi pratar om varandra och har svårt att ta den andra sidans argument på allvar. Vi har nämligen helt olika utgångspunkt och i mångt och mycket även olika mål. Nu menar jag inte den genomsnittlige hundägaren som kanske använder sig av korrigeringar i träningen, vi brukar kunna komma bra överens och jag känner att jag brukar nå ut förhållandevis lätt. Ofta beror valet av träningsmetoder på bristande kunskap, ett känslomässigt agerande eller att de inte såg någon annan utväg än att bråka med hunden. Men det är sällan något de önskar, ofta finns ett visst mått av desperation, vanmakt och ånger med i förklaringen av varför de gjort som de gjort. De allra flesta jag träffar på kurser och privatlektioner vill inte ha en konfliktfylld vardag och är ganska tacksamma för att slippa korrigera och bossa runt med sin hund. De är öppna för alternativ, tar tacksamt emot tips och när de ser resultaten byter de gärna träningsmetoder. Ofta är det en process som sker gradvis, i takt med att kunskapen ökar och vettiga alternativ presenteras skiftar också träningsmetoderna drastiskt. Jag är övertygad att de här människorna kan förstå mig och ta till sig mina tips så lätt eftersom vi brukar ha samma mål med träningen. Vi vill att hundens bekymmer ska minska, inte bara för husses eller mattes skull, utan även för hundens. Hundens känslor spelar roll. Kanske inte alltid så mycket som jag önskade att de gjorde, men de är viktiga för de allra flesta som har hund. Det blir mer och mer en självklarhet att det inte bara är vi som har problem med hunden. Även hunden har problem och det är vårt ansvar att hjälpa hunden att fixa det.sallihope

Alla ser det inte så, för vissa är problembeteenden ett tecken på att hunden försöker bestämma över oss, att den är dominant, olydig eller kanske rentav att den jävlas med oss. Det ger dem en helt annan infallsvinkel, där problemet ska lösas mot hundens vilja, där hunden ska kuvas och lära sig att lyda. Redan här skär det sig i diskussionen för vi har olika utgångspunkt. Men en minst lika viktig skillnad ligger i hur vi ser på hundar och vad det ger oss för ansvar. För vissa är hunden ett arbetsredskap (en jakthund, en vakthund, en lydnadshund, en vallhund osv), den är sin syssla i första hand och först sekundärt är den en hund, kanske i tredje hand en individ. Den ska först och främst göra sin uppgift och naturliga hundbeteenden kommer inte sällan i konflikt med den uppgiften. Hunden kanske hellre vill lukta, jaga, umgås med de andra hundarna eller leta mat och det ses som olydnad (eftersom utgångspunkten är att hunden skall lyda). För en hund som inte hålls som arbetsredskap kanske förväntningen ligger i att hunden ska vara passiv, eller lugn och undergiven, och vänta på husse eller matte innan den gör något på egen hand. Även här är lydnaden en utgångspunkt och allt som faller utanför ramarna klassas som olydnad och korrigeras. Anledningen till att vilja skaffa hund må skifta beroende på vad de har för intresse, men gemensamt för människor med den här hundsynen är att de har hund för att det gynnar oss av olika skäl. Utgångspunkten är sedan att hunden ska lyda för att vi säger det och målet är en hund som gör det. Alltid.

För egen del försöker jag så mycket det är möjligt att se på Deus, YipYap och andra hundar i mitt liv som individer av arten hund. Hundar gör hundsaker, de behöver göra dem för att må bra. De behöver få utlopp för sina naturliga beteenden på ett eller annat sätt och när vi valt att hålla hundar som vi gör idag är det upp till oss att se till att de får det de behöver. Hundarna har inte valt att leva med oss, det är vi som valt dem och det är vi som förväntar oss att de ska passa in i våra hektiska liv med allt vad det innebär. Även om det går förvånansvärt bra oftast är det ändå alltid vårt ansvar att försöka förstå varför de gör som stellayipyapde gör när de gör något vi inte vill. Ansvaret att därefter lära dem att göra något annat är helt och hållet vårt och valet av träningsfilosofi känns alltså även det självklart. Mina hundar har olika önskemål och viljor i livet, de har olika prioriteringar och saker de inte tycker om. Att de, så långt det är möjligt ska få leva sina egna liv, tillsammans med mig och trivas med livet jag valt åt dem är grunden för allt. Jag vill begränsa dem så lite som möjligt, vill kunna låta dem springa utan koppel, kunna nosa och utforska världen, få träffa hundar de tycker om och slippa hamna i situationer som de mår dåligt av. Deras bästa är min utgångspunkt. Jag mår dåligt när de mår dåligt så vår gemensamma trivsel är min viktigaste prioritet och mitt mål i alla lägen. Först när det är tillgodosett kan vi ägna tid åt saker jag vill att de ska göra, hoppa över hinder eller gå fot på en lydnadsplan. Det är petitesser, för deras liv är lika viktiga som mitt och deras önskningar spelar roll.

Det här inlägget är skrivet lite som en påminnelse till mig själv och en uppmaning till andra läsare. Nästa gång vi hamnar i diskussioner om träningsmetoders effektivitet, låt oss gå direkt till sakfrågan. För det handlar inte om metodval, där har vi redan bevisat, genom moderna forskningsrön och tävlingsresultat att belöningsbaserad träning är effektivare och säkrare. Det handlar om hundsyn, om varför vi har hund och om vad det ger oss för skyldigheter.

deusbord

Annonser

4 svar to “Det handlar inte om metoder – det handlar om hundsyn”

  1. Inger Davidsen 16 april, 2014 den 11:05 #

    Skulle jag bli hundägare, vet jag vem som ska få hjälpa mig att förstå hunden och mig själv. Mr hundskola <3

  2. M 9 augusti, 2014 den 02:26 #

    Amen!

  3. Marie Skogström 9 december, 2014 den 07:45 #

    Tack♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: