För lite av allt och för mycket av det värsta

17 Jul

Gästblogginlägg av Peter Carlsson, Hundens Utbildningsakademi Malmö/Ystad:

Direkt i höstas när R+ Hundskola drog igång insamlingen ”Build for Joy” – med målet att reducera stress och skapa möjligheter till miljöträning för hundarna på SOS Animals hundhem i södra Spanien – visste jag med stor övertygelse att jag ville vara delaktig i projektet. Inte för att jag hade någon särskild kunskap om eller egna direkta erfarenheter av strays, omplaceringsverksamhet eller rescues, utan för att jag saknade det. (Och naturligtvis för att jag har ett särskilt rum i mitt hjärta för hundar i allmänhet och för hundar med särskilda behov i synnerhet.) Jag träffar ofta människor med omplaceringshundar och kände att jag ville lära mig mer om hur den här delen av hundarnas verklighet kan se ut.

Redan innan vi åkte hade jag en generell förståelse för att behoven i bred mening är stora, att många organisationer som arbetar med omplaceringar och hemlösa hundar går på knäna i sina försök att skapa drägliga livsförhållanden för så många hundar som möjligt.

Vad jag däremot inte visste var hur de specifika behoven ser ut och vilka medel och metoder som finns för att tillgodose dem. Jag visste nästan ingenting om hur arbetet på ett hundhem går till, vilka som jobbar med hundarna (eller hur/om de gör det) eller hur ambitionen och kunskapen hos dem som i så fall gör det ser ut. Inte heller visste jag något om de hundar som finns på hundhem, hur de lever där eller hur deras möjligheter till förändring ser ut. Visst hade jag en inre bild av hur det skulle kunna tänkas se ut, men den var mer baserad på gissningar än fakta. För mig var, och är, delaktigheten i projektet alltså lika mycket ett sätt att söka kunskap som ett sätt att försöka hjälpa till där hjälp behövs.

Rasmus och Salli från R+ hundskola har varit nere på SOS Animals gård utanför Malaga tidigare och har i samband med de besöken skrivit en rapport och analys av det de sett och upplevt. Mitt sätt att förbereda mig inför projektet och resan var helt enkelt – förutom att prata med Rasmus och Salli, ta reda på mer om SOS Animals och köpa solskyddskräm – att läsa igenom deras rapport och analys, inte minst för att få en bild av vad de ansåg var prioriterat att ta tag i när vi väl kom ner.

Rapporten bekräftade känslan jag hade av att just stress var ett särskilt problem för de hundar som lever på hundhem. Men jag är ganska övertygad om att väldigt få saker hade kunnat förbereda mig fullt ut på de stressnivåer som vi skulle komma att möta. Inte på grund av att rapporten på något sätt förminskade hur det förhöll sig, utan främst på grund av min egen kanske något naiva bild av hur det rent praktiskt fungerar på ett hundhem som SOS Animals. (Jag vill gärna påpeka att det med största sannolikhet inte är ett problem som är specifikt relaterat till hur saker och ting förhåller sig på just SOS Animals, utan snarare ett problem som är mer eller mindre generellt förekommande där många hundar samlats på förhållandevis liten yta, och där kunskaper om hundens beteenden, psykologi och känsloliv av en mängd olika orsaker får stå tillbaka för arbetet med att tillgodose de mest grundläggande behoven.)

Stressen är ett av de första intrycken man möts av när man kommer till SOS Animals gård i de andalusiska bergen. En rejäl kakafoni av hundskall möter en redan i backen upp till grinden, och strax innanför möts man, om tidpunkten på dygnet är den rätta, av ett glatt gäng lösspringande småhundar som snabbt skannar av en för att se vad det är för folk som kommer på besök.

smauhundar

Småhundarna inspekterar alla besökare.

Vår främsta ambition med projektet var att försöka koncentrera oss på att bygga för aktivering och berikning samt att underlätta passager när de hundar som, oftast i par, sitter i mindre, avgränsade kennlar tas ut och in i samband med promenader utanför området, vistelser i något av hundhemmets så kallade lekhägn (större inhägnade rastgårdar) eller någon annan form av hantering. Just hantering, passager och matning är några av de situationer som skapar mest stress i miljön kring kennlarna. På vår ganska öppna planeringslista stod därför att bygga stressreducerande skärmar som skulle placeras framför kennlarna på ett sätt som underlättar passager men samtidigt inte stänger ute ljus och luftcirkulation. Vi ville också bidra med att konstruera olika aktiverings- och berikningsattiraljer, som skulle kunna vara till hjälp i hundarnas sociala och miljömässiga träning och på så sätt förenkla eventuell utplacering i familjer.

Ganska omedelbart stod det däremot klart att vi skulle vara tvungna att först fokusera på att försöka ta bort några av de mer allmänna källorna till stressen. Gården ligger i ett bergigt område och är byggd på terrasserad mark. Kennlar och hägn är byggda på olika nivåer och ger gott om tillfällen och platser för hundarna att genom staket och galler bevaka och kolla in varandra. Det är en stor källa till stresspåslag och gör att hundarna lägger massor av energi på att lära sig o-bra saker som vaktighet och överdrivet revirbeteende. De fria siktlinjerna bidrar antagligen till att de höga stressnivåerna mer eller mindre permanentas. Klimatet i södra Spanien är också tufft för hundarna och en obarmhärtig sommarsol ger ibland mer eller mindre skugglös värme i hägnen på temperaturer kring 30–35 grader, ja ibland ända upp kring de 40. En snabb omprioritering av vår plan gjorde att vi redan dag två inhandlade över 100 meter grön väv, som användes för att reducera de fria siktlinjerna och skapa mer skugga i hägnen.

Stora delar av hägnen täcktes med nät för att begränsa insyn och skapa skugga.

Stora delar av hägnen täcktes med nät för att begränsa insyn och skapa skugga.

Det tar sin tid att spänna upp närmare 100 meter väv och samtidigt bit-, riv- och vindsäkra den. Dessutom får det gärna se snyggt ut när det är klart. Det togs oss därför några dagar innan vi kom igång med de byggen som vi hade planerat hemifrån, och har man bara en vecka på sig blir tiden snabbt ganska knapp. Våra arbetsdagar var därför tvungna att vara så långa och så effektiva som möjligt, och gav inte mycket utrymme för varken morgontröttnad eller långa havsbad nere vid kusten. Varje dag 07.00 ringde klockan och redan innan solen hade hunnit klättra över närmaste bergsryggen var våra egna ryggar blanka av svett i strävan efter att hinna med så mycket som möjligt innan solen åter gick ner runt 22.00. De enda avbrotten var för nödvändiga måltider på plats eller inköpsrundor i antingen den närmaste ”riktiga” staden, Coín, eller i mer avlägsna Fuengirola eller Málaga.

Alla stressreducerande skärmar på plats.

Alla stressreducerande skärmar på plats.

Sex stora skärmar framför kennlarna för att begränsa stressen vid in- och utpassage stod på tur efter nätsättningen. Bygget av dem krävde förutom det rent fysiska kroppsarbetet även en del tankearbete för att inte samtidigt försvåra för volontärerna att sköta rengöringen av kennlarna eller begränsa ljusinsläpp och luftcirkulation. Att få till en väl avvägd kombination av begränsning och öppenhet visade sig vara en ekvation med flera okända faktorer, men vi tror och hoppas att det färdiga resultatet ska hjälpa till att förbättra livet på gården för både hundar och människor om man bara är beredd att jobba med inlärning och positiva associationer och inte hamnar i ett spår där det bara handlar om att fysiskt förflytta hundarna fram och tillbaka på snabbast möjliga vis. Vi tyckte i alla fall oss se ganska snabba och tydliga förbättringar bara inom loppet av några timmar efter att de första skärmarna stod på plats. Mot slutet av veckan hade vi dessutom hunnit förbättra deras funktionalitet ytterligare genom att spänna väv mellan själva skärmkonstruktionen och respektive kennel. Nätet sitter med krokar och kan lätt hakas av på ena sidan för att ge tillgång till utrymmet framför kenneln (vid städning).

Skärmarnas kompletterades med nät för att skapa mindre störningar vid passager.

Skärmarnas kompletterades med nät för att skapa mindre störningar vid passager.

När veckan började närma sig sitt slut blev det så äntligen dags att utöka det minsta av SOS Animals lekhägn och att börja förse det och dess större grannhägn med en del av de berikningsattiraljer som vi var så sugna på att få bidra med. Repstock, kedjebock, flaskbock, gräv- och siktramp och kongbås var en del av de mer eller mindre mystiska berikningssaker vi lade till, och dessutom ordnade vi däck, galler, plåtar och vanliga stockar för att bidra till möjligheterna att träna på olika underlag och material.

En del av de aktiveringssaker som byggdes på plats för att ge mer mening åt hundarnas vardag.

En del av de aktiveringssaker som byggdes på plats för att ge mer mening åt hundarnas vardag.

Sammantaget var det en intensiv vecka, full av intressanta upplevelser och intryck, och hårt arbete i brännande sol. Härligt, tillfredsställande, upprörande, hjärtevärmande, roligt, sorgligt, helt underbart, fasansfullt och helt otroligt inspirerande i en stor fantastisk cocktail som gav mersmak och en plågsamt tydlig bild av hur mycket det är som saknas och av hur långt man mitt i allt detta ändå kan komma med envishet och förhållandevis ganska små medel. En sak är i alla fall säker – vi kommer att återvända, dels för att ta upp de trådar som vi inte hann knyta ihop, dels för att börja på, och förhoppningsvis avsluta, en del nya spår och idéer för att underlätta det fantastiska arbete som SOS Animals gör för hundarna.

Peter Carlsson
Hundens Utbildningsakademi Malmö/Ystad

Annonser

2 svar to “För lite av allt och för mycket av det värsta”

  1. Susanne Nyberin 4 september, 2015 den 07:33 #

    Hej
    Avseende hundhall,

    Jag arbetar i Malmö stad och kanske vi skulle kunna prata om lokal?
    Du får gärna höra av dig
    Susanne Nyberin

    • rplushundskola 8 september, 2015 den 04:52 #

      Va fint att du har idéer om Malmö hundhall, ber någon som har koll på lokalletandet att kontakta dig! Har lite mycket själv just nu så har inte så stor koll på just den biten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: